Pay it forward

Filmen handlar om en ung kille vid namn Trevor som bodde med sin alkoholiserade mamma. Trevor kände att allt var skit, men när hans nya magister Mr Simonett gav honom en skoluppgift förändrades allt. Uppgiften var att göra någonting som förändrar världen, Trevor gick helhjärtat in och spenderade stora delar av sin fritid för att lösa uppgiften. Den då 11 åriga pojken kom på idén Pay it forward som gick ut på att han skulle hjälpa 3 personer, dessa skulle i sin tur hjälpa ytterligare 3 personer vardera med någonting stort. I filmen får man sedan följa Trevors resa i att föröka förändra tre människors liv.

Introt i filmen är ganska speciellt eftersom man inte kan se eller förstå vilken slags film det är i början. Pågrund av att det först är ett polis drama och senare en mystisk man som jag inte riktigt förstår om han vill gott eller ont. Om manen hade velat gott skulle filmen tagit en mer dramatisk vändning eftersom det hade öppnar upp till mer känslor. Men om det hade varit tvärt om och manen hade velat något ont skulle filmen troligtvis blivit en action variant. Jag tycker dock personligen att det är ovissheten som gör att man vill titta vidare, det gör att jag blir nyfiken och intresserad av vad som kommer hända härnäst. Varför man inte förstår så mycket i början känns dock väldigt genomtänkt då filmen är icke-linjär och allt knyts samman mot slutet.

Trevor är huvud personen i filmen, detta är väldigt tydligt eftersom allt kretsar kring honom även om det kanske inte är så självklart från första början på grund av att filmen är icke-linjär. Även majoriteten av klippen är på Trevor vilket förstärker känslan av att han är huvudkaraktären. Det finns också många starka biroller i filmen tex Trevors mamma Arlene, hans magister och journalisten. Dessa personer är väldigt viktiga för filmens handling då tex journalisten är den som knyter samman berättelsen mot slutet, medans tex mamman och magistern är två av dom som Trevor väljer att hjälpa i sit arbete mot en bättre värld. Det är även mamman och Trevors Pappa som är en del i Trevors depression och är en av anledningarna till varför ”allting bara är skit.” Enligt Trevor. Men min syn på mamman förändrades med tiden av filmen. Då jag först såg henne som en osäker fyllis som hade problem med sitt tidigare förhållande. Det visar sig dock senare att hon var undergiven i hennes föra förhållande med Trevors pappa och blev ett antal gånger slagen och misshandlad av honom. Senare i filmen tar hon sig bort från problemen och träffar istället med hjälp av Trevor hans magister Mr Simonett. I det förhållandet blir hon en betydligt bättre människa och könsrollerna i det nya förhållandet är mycket mer sunda och hälsosamma enligt mig, då det inte är rätt att hon ska bli misshandlad av sin förra pojkvän trots att hon själv valde att ta tillbaka honom. Detta skapar väldigt stora kontraster mellan vad som är rätt och fel i ett förhållande vilket jag tror kan hjälper många (framförallt) kvinnor i samma situation.

Alla dessa starka relationer som Trevor och dom andra i filmen har visa på att det är en film i kategorin drama. Även dom personliga utvecklingarna hos tex mamman Arlene tyder på att det är en drama film. En till biroll som gör en personlig utveckling är under filmen är Mr Simonett. Han är först extremt osäker pågrund av sina traumatiska upplevelser och brännskador. Detta leder till att han backar i förhållandet med Arlene och eftersom även hon är Traumatiserad av sitt föra förhållandet skapar det en stor konflikt mellan dom. Även Trevor påverkas av konflikten då allting bara blir skit igen och han tappar hoppet om sin idé Pay it forward.

Dock ser jag inte att det finns någon riktig antagonist i denna konflikten eftersom Mr Simonett inte kan hjälpa sina problem och då borde istället Arlene funnits där för honom men eftersom också hon är svårt Traumatiserad och rädd för att bli sårad igen vågade hon inte riktigt hjälpa honom och detta lede till att båda blev syndabocken i konflikten. Kanske ville inte regissören han någon antagonist pågrund av att det är en konflikt mellan två stora biroller.

Filmen var helt okej eftersom man lätt kunde leva sig in i filmen och förstå hur karaktärerna kände detta mycket tack vare dem varierade vinklarna som gjorde att man fick en bättre känsla över hur miljön och karaktärernas personliga upplevelser var. Tex när dem använde fågelperspektiv på Trevor för att förtydliga känslan av att miljön var nergången, att han var ensam och liten där han cyklade. Det finns också med en hel del närbilder på Trevor och andra för att förtydliga hur dom mår, ett exempel är när Trevor sitter på sit rum ensam och funderar på att rymma hemifrån då förtydligar filmteamet hans ledsna och nedgångna känsla genom att använda en närbild på honom. Ytterligare två exempel på perspektiv är när två personer diskuterar då använder sig filteamet främst av objektiv- och subjektiv-kamera, detta gör dem för att förstärka vem det är som pratar och hur den ena personen upplever den andra personens svar eller fråga tex. Detta används bland annat när Arlene ska förlåta sin mamma och man får se hur hennes mamma reagera ifrån Arlenes ögon. Detta förstärker verkligen mammans kärlek och ånger, vilket leder till att man kan leva sig in betydligt mycket bättre i filmen.

Även ljudet förstärker känslorna i filmen ett exempel är i sluter när Trevor dött och människor samlades utanför deras hus för att stötta han föräldrar och hedra Trevor, denna sen förstärkte dom sedan med låttexten.

calling all angels, walk me through this one, don´t leave me alone.” sångerskans dystra röst och melodins tempo gör verkligen att man sugs med i sorgen och filmens budskap förstärks.

Något som är lite negativa med filmen som även gör att den sjunker lite i betyg är det otroligt dystra och lite mörka ljuset i filmen det gör att min rastlösa själ tappar lite intresse efter ett tag och jag tappar fokuset. Dock förstärker mörkret och skuggorna budskapet och känslan av filmen då regissören först lyckas förtydliga Trevors syn på välden där allt bara är skit och sedan lyckats få mer fokus på budskapet med hjälp av skuggorna och det är positivt eftersom budskapet är det vackraste och bästa med hela filmen enligt mig. Så totalt får filmen 3 starka stjärnor av 5, detta eftersom att budskapet är extremt bra men man tröttnar efter ett tag då jag upplever att handlingen är seg stundtals och bilden är väldigt dyster/mörk.

Slutsummeringen bli att det är en hyfsat bara film som man absolut borde ta sig tid att se pågrund av det vackra budskapet, Pay it forward. Dock är det en film jag hade undvikit att se två gånger pågrund av den lite sega och dystra handlingen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *