Pay it forward

Filmen kommer i kronologisk ordning, och desto längre man tittar desto mer förstår man. Filmen börjar med ett rån så det går inte att förstå handlingen från början eftersom det inte är en film med mycket brottslighet. Allt som händer i filmen är en viktig del av handlingen. Filmens början är bra, man får upp intresset och därför vill man titta längre, för ju mer man tittar desto mer förstår man.

Huvudpersonen i denna film är 12 åriga Trevor som går i 5:e klass. Han är en helt vanlig kille men lite ensam för att hans mamma jobbar mycket, och hans pappa har flyttat hemifrån.
Trevor är en kille som vill göra en bra sak för världen. Han får reda på en ide som kallas ” pay it forward” Detta får han reda på av sin lärare och det är att en människa ska göra en bra sak för 3 andra personer, och då kommer dessa tre göra något för 3 nya och på så sätt kommer alla få det bättre till slut.
Huvudpersonerna förändras inte under filmens gång speciellt mycket, Trevor är likadan i början som i slutet. När läraren inte vill vara tillsammans med Trevors mamma så ser Trevor till att ändra på detta med, eftersom Trevor vill ha en pappa som är snäll och inte slår mamman.

I denna film är det ingen stor skillnad mellan könsrollerna jämfört med i dagens samhälle. Den enda skillnaden jag kan se är att Trevors mamma är en väldigt stark kvinna. Hon försöker göra det bästa för familjen, men kan inte stå emot kärleken till sin gamla kille.

Denna film är en klassik dramafilm. Det märker man genom att konversationerna är väldigt viktiga och det är samtidigt mycket drama med i filmen, det är mycket problem liksom. Den stora konflikten är ”pappa problemet” som Trevor försöker lösa från början till slut. Han gör detta för han vill ha en pappa som är snäll mot både honom och hans mamma.

Alla filmtekniker används i denna film, men dom används vid olika perspektiv och detta gör man för att förstärka känslor hos tittarna. T.ex. när läraren och mamman bråkar så använder man extrema närbilder för att visa deras ansiktsuttryck, och på så sätt förstärks känslorna hos tittarna. Dom använder också grodperspektiv när Trevor blir slagen av ett gäng större killar och då filmar man underifrån för att dom ska se större ut. Som sagt många tekniker används, detta är en del i att filmen blir en så bra dramafilm.

Jag tycker själv att filmen var jättebra, man ville se mer och mer, för man vill få reda på vad som händer och då måste man se längre. Detta var andra gången jag såg denna film men jag skulle gärna kolla på den igen för jag tycker den är så bra. Det är en riktigt bra dramafilm som får med mycket intressanta scener och då blir också intresset större och filmen ger känslor på ett väldigt bra sätt.

Skådespelarna gjorde denna film otroligt bra och jag tycker verkligen inte att dom skulle kunna göra denna film på nåt annat sätt för att få den bättre.

Trött på sena bussar

Jag åker buss till skolan mestadels av veckan och då är det fullt med folk. Problemet med detta är att det inte finns tillräcklig med platser vilket leder till att folk måste stå upp och inte bättre blir det på vintern. Detta upplever jag som något riktigt jobbigt och tänk då på hur det är för dom äldre.

Ännu ett bekymmer med bussarna är att dom alltid är sena vilket får många konsekvenser som t.ex. ogiltig frånvaro. Anledningarna till detta beror bland annat på personer som går på och inte har laddat busskortet med pengar vilket tar oerhört lång tid. Inte nog med att dom ofta är sena utan ibland kommer dom inte alls och detta påverkar alla oss som har tider att passa som t.ex. jobb och skola.

Som om inte mornarna är jobbiga nog så har ofta busschaufförerna en dålig attityd. Många är sura och bemöter en mycket dåligt. Detta kan bero på att många passagerare har dålig attityd men det är inte så konstig om man tänker på de bekymren som jag sagt tidigare.

För att lösa alla dessa bekymmer hade man kunnat sätta in fler bussar på morgonen och för att få mer platser kan man byta till större bussar. Hade man gjort det här så hade det kunnat leda till att fler folk hade velat åka buss istället för att ta bil eller moped. Detta hade lett till att både västtrafik och våran miljö hade tjänat på det eftersom det skulle blivit bekvämare och utsläppen hade minskat.

Terrordåd i Bryssel


Jag har lyssnat på terrordåden i Bryssel. Detta hände den 22 mars 2016.

Det var en helt vanlig morgon på en flygplats utanför Bryssel, det var fullt med folk i flygplatsen. Helt plötsligt hördes 2 smällar på de övreplanet. Alla blev så klart livrädda och alla poliser och ambulanser och brandbilar var där. En person berättar hur rädda dom vart, först var det en smäll och då tänkte hon att de inte var någon fara men efter att de kom en till smäll och folk började springa ut mot utgångarna av panik så visste hon att det var något som hänt.
Alla var livrädda och och skrek och sprang för livet. Det finns videos där man ser hur föräldrar håller om sina barn och skyddar dom så gott som de går.

Två till timmar efter den första smällen så sker en till smäll nu är de mellan två tunnelbanor stationer i centrala Bryssel då en tunnelbanevagn har sprängts.
Denna smällen var så hög att människorna på stationer i närheten tror att smällen var på deras station.
Folk filmar hur skadade resenärer kryper ut ur de rökfyllda gångarna som människor kämpar för deras liv. Det är mycket folk som försöker ta sig ut så de går inte fort, mammor,pappor hjälper sina barn och är rädda för att det ska komma mer smällar så hela tunneln ska rasa in.

Det är runt 30 dödade och 100 stycken som har skadats allvarligt.

Dokumentären är vinklad åt offren. Man får höra hur de rädda och hjälplösa människorna pratat ut och vilken panik de har fortfarande. Människorna som var med i denna händelse är nu rädda för att vara i tunnelbanor och platser där det är mycket folk samlingar. Jag tycker att denna dokumentären var mycket bra, dom berättade de på ett intressant sätt och att inblandad har fått vara med och prata, och även prata om hur dåligt dom mår.

Jag skulle vilja dokumentera en stor händelse som vart nåt stort som hänt som alla fått reda på och nåt som folk skulle tycka vart intressant. Som tillexempel helikopterrånet. Hur personerna tänkte och hur de kändes att lyckas, hur länge dom planerat, denna händelse skulle vart intressant att få veta lite mer om.

Robinson Kruse

Jag har läst boken Robinson Kruse. Den är skriven av Daniel Defoe. Boken handlar om Robinson Kruse som är sjutton år. Hans pappa ville att han skulle börja arbeta i familjeföretaget, men Robinson ville varken arbeta eller gå i skolan. Som liten var han ofta och tittade på de stora fartygen som kom in i hamnen på dagarna. Han ville gärna själv segla,men hans far var en bestämd man och sa nej till att åka ut på dom stora haven. Men en dag så kom det en kapten och frågade om han ville åka med ut med hans båt som skulle till London. Självklart sa Robinson ja.
Men resan blir inte som han tänkt sig. Efter två dagar med fint väder så kom ovädret. Han blev fort sjösjuk eftersom de var inne i en storm, men hela besättningen klarar sig utan skador eftersom de blev räddade av ett annat skepp. De kommer fram till London och går i land. Där bestämmer sig Robinson för att bege sig ut på ett nytt skepp igen som ska till Afrika. Den resan går inte heller som den ska,  de åker in i oväder ännu en gång. Detta håller på under flera dagar och till sist går båten på grund och besättningen blir tvungna att hoppa i livbåtarna. När alla män är i livbåtarna så kommer ännu en stor våg. Livbåtarna  välte och besättningen spolades överbord. Robinson slog i huvudet i en klippa och svimmade av och spolades i land på en ö mitt ute i ingenstans.
Robinson blev tvungen att klara sig själv på ön, han hittade ett ställe att bo på och började tillverka vapen,kläder,ugnar och många fler smarta uppfinningar.
Han kände sig såklart mycket ensam så de enda han ville var att få en vän som han kunde prata med. När han hade varit på ön i nästan tre år såg han en dag fotspår av en människa i sanden. Han blev rädd för han förstod att det var kannibaler eftersom det låg benrester jämte fotspåren. Åren gick och en dag när han var ute och gick på stranden så såg han en man fly från kannibaler som hade fest på stranden. Han räddade mannen från kannibalerna och de blev vänner. Eftersom han träffade honom på en fredag så döpte han mannen till ”Fredag”. De kunde inte prata samma språk men de kunde kommunicera på andra sätt. De började förstå varandra mer och mer, och blev med tiden bra vänner.Till slut talade de samma språk.
De lade all sin tid på att bygga en båt som de sen seglade från ön med, och de kommer till slut fram till Hamburg där Robinsons föräldrar bor. Där fick han veta att hans mamma hade dött men att hans pappa fortfarande var vid liv. Det var en stor händelse för hela staden att han kommit hem. Alla ville veta hur han burit sig åt och hur han kunnat överleva detta.

Boken utspelar sig under 1600-1700 talet. Det  märker man på miljön, att de fanns slaveri och språket i boken. Det mesta i boken utspelas på ön där han var fast. Jag tyckte boken var bra, den var hela tiden spännande eftersom det hände saker och han kom på nya uppfinningar. Jag gillade boken väldigt mycket och kommer läsa fler sådana böcker. Det bästa med boken var nog viljan han hade, att  han aldrig gav upp. Hur jobbigt han än hade det så kom han alltid på lösningar till allt.
Boken skrevs under upplysningen, det märkte man genom språket och att man skulle tänka själv. Robinson tänkte hela tiden ut nya idéer och nya uppfinningar så att han skulle klara sig. Språket var gammaldags. Det kunde man märka på hur de skrev och vilka ord dom använde

Skolan förr och nu

Jag har intervjuat min mormor om hur skolan var förr. Hon berättade om när hon var 15 år och gick i 8an. Jag tycker att det är intressant att få veta hur det var i skolan förr. Vad är likheterna och vad är skillnaderna?

Jag går själv i åttan och jag har tidigare hört mormor berätta om sin skolgång. Eftersom jag tycker att det är intressant så ville jag göra ett reportage om detta.

Min mormor heter Ingrid och hon är nu 71 år. För 56 år sedan gick hon i 8an på Siriusskolan i Borås. De började oftast i skolan vid 8 på morgonen och slutade vid 15 -tiden på eftermiddagen, någon dag var det sovmorgon. Till skillnad från idag så gick de i skolan även på lördagar, men då var skoldagen bara 4-5 timmar.

-Det var alltid väldigt roligt i skolan på lördagar för då fick vi själva hitta på nåt till ”roliga timmen” Det kunde bli frågesport, gåtor eller lite musik om någon i klassen hade med sig en skivspelare och skivor. Om vi inte ordnade något själva så hade vi vanlig lektion, och det hände väldigt sällan berättar mormor.

Ämnena var ungefär samma som idag. Den största skillnaden var att man inte hade idrott i mormors skola. Den låg mitt i Borås och de hade inte tillgång till någon idrottshall. De hade inte heller någon matsal utan fick gå till Daltorpsskolan som låg i närheten för att äta. Maten som serverades var vanlig husmanskost, tex kött eller fisk med potatis och grönsaker, soppa, pannkakor eller bruna bönor. Det fanns också mjölk och bröd varje dag.
På rasterna fick de inte vara inne. I stället fick de gå runt på skolgården eller prata med kompisarna, det fanns inte så mycket annat att göra.

Eleverna hade respekt för lärarna på ett annat sätt än nu. De flesta lärarna var snälla men en del var lite strängare. Det fanns en lärare i historia som alla var rädda för.
Betygsskalan var A, a, AB, Ba, B,C. Till dessa fanns också + och -, som man kunde få om man låg på gränsen. T.ex om man hade AB+ så var man nära ett a. Och om man hade B- så var det nära att man skulle få C som var underkänt. A kunde man oftast bara få i ”ordning och uppförande” och de som inte kunde uppföra sig fick C.

Det var obligatoriskt att man började skolan det år man fyllde sju år, och slutade efter åttonde klass om man inte sökt sig vidare till högre skolor. Det fanns även ett frivilligt nionde år.
Mormor gick kontorslinjen i åttan. En dag i veckan fick hon vara på ett kontor i Borås och hjälpa till på olika avdelningar.

-Jag kände mig lite utanför, eftersom jag var så mycket yngre än de som jobbade där säger mormor.

I nian läste hon en teoretisk linje. Sedan utbildade hon sig till tandsköterska och det  arbetade hon som i flera år. Hon har även jobbat i tygaffär och inom äldreomsorgen.

Skolan har förändrats mycket på 50 år. Idag har inte ungdomar samma respekt för lärarna som man hade på den tiden. Det skulle inte skada med lite strängare lärare, och de skulle få säga till eleverna lite mer när de inte uppför sig som man ska. Detta är vad jag själv tycker.

Text: Zacharias Almgren

Fredagen den 13e

Det var fredag och jag  vaknade med ett ryck.Klockan var 07.45. Inte igen tänkte jag! Jag hade försovit mig och skolan började om 25 minuter. Bussen jag vanligtvis åker med hade redan gått, så nu fick jag ta tåget till skolan. Jag gick upp och tog en macka med mig och cyklade fort till stationen, Som tur var bor jag nära stationen så de tar bara 3 minuter tills stationen.

Äntligen var jag vid skolan, jag gick och kollade uppåt mot klockan i taket,    -oj jag har 15 minuter kvar tills skolan börjar så jag hinner snacka lite med kompisarna, sa jag tyst för mig själv. Det var varmt så jag gick till skåpet och skulle hänga in jackan. Mina nycklar ligger alltid i höger jackficka, men dom var inte där. Järnspikar sa jag tyst! dom ligger hemma på bänken hos pappa.

Jag visste att min mamma har en extranyckel hemma hos sig , hon bor bara några minuter från skolan, Det var 10 minuter kvar tills skolan började så det  skulle jag hinna. Min kompis Lasse hade sin cykel utanför så jag lånade den. Jag var halvvägs hem men just då kör jag på en sten och får sladd och ramlar av cykeln,”Aj mitt knä”skrek jag högt! Mina byxor fick ett stort hål och mitt knä började blöda ,Men jag hade bråttom så jag hoppade upp på cykeln igen och trampade iväg.Jag sprang in i huset och tog nycklarna  i nyckelskåpet, sen cyklade jag snabbt som attan tillbaka till skolan, gick till mitt skåp och tog ut mina svenskaböcker. 

Klockan var då 8.07 och jag skulle till sal 18 som var i andra ändan av skolan.Jag sprang fort till lektionen och såg att Jonas skulle stänga dörren, jag sa ”vänta Jonas”. Jag kom in genom dörren och där stod min lärare och  sa ”där hade du tur,du kom precis i tid” med ett leende på läpparna.

Bokrecension

Jag har läst boken ”Jag är Zlatan Ibrahimovic”. Det är en biografi som är skriven av David Lagercrantz, men med mycket hjälp av Zlatan själv som har berättat om sitt liv. Boken handlar om Zlatans uppväxt och hela hans fotbollskarriär. Han hade ingen lätt uppväxt, hans pappa som heter Sefik drack för mycket, det fanns nästan ingen mat till honom och det var ofta bara öl i kylskåpet. Hans mamma som heter Jurka var stressad och orolig för sina barn. Sanela, Zlatans syster, knarkade och var en bråkstake. Hans familj var fattig och han ville helst bo hos sin pappa. Han tyckte det var roligare hos pappan för att han hade mer pengar än mamman. När han var hos sin mamma så blev han slagen av henne med en träslev, och när den gick sönder fick han gå ner till affären och köpa nya. Eftersom det inte var någon som brydde sig om vad han gjorde, var han ute sent och han snattade cyklar när han inte orkade gå hem. Han spelade fotboll från morgon till kväll nästan varje dag. I Rosengård där han bodde var han en av bland de bästa fotbollsspelarna.

När han var 18 år började han i Malmös A-lag. Efter Malmö så har han spelat i 5 olika lag under 12 år, Ajax, Juventus, Inter, Barcelona och Milan. Samtidigt spelade han i Sveriges landslag och det har han gjort sedan 2001 då han var 20 år. Nu spelar han i Paris Saint Germain som är ett väldigt bra lag i Ligue 1. Zlatans tränare har alltid funnits vid hans sida och varit en utav hans bästa vänner.

Jag tror att Zlatan är rätt så tacksam för sin uppväxt,  eftersom han har lärt sig att ta hand om sig själv. Nu när han har fru och barn så ger han säkert dem en bättre uppväxt än sin egen.

Jag tyckte boken var extremt bra för att den var spännande och otroligt känslosam, man kände verkligen hur dåligt Zlatan mådde när han var liten. Boken var bra för att det hände saker hela tiden, han bytte lag och han blev ofta hjälten i laget och ibland gick det dåligt för honom.
Eftersom jag själv spelar fotboll så vet jag hur svårt det är ibland och hur dåligt det kan gå. Boken var helt rätt för mig eftersom det var fotboll med i boken och det handlade om en hjälte som jag känner till. Jag gillar verkligen den här sortens böcker som beskriver deras egna liv. Man får en inblick i hur dåligt vissa uppväxter kan vara och hur bra dom kan vara.

Lyckeskolan behöver en ny idrottshall!

Vi på Lyckeskolan har en dålig idrottshall, den har fel mått och det blir inte roligt att ha idrott där. När vi har idrott utomhus får vi vara på grusplanen kallad Sahara. Den är igenväxt och ojämn, och ett dåligt första intryck för skolan. När vi ska spela fotboll eller basket i hallen är den för lång och smal, golvet är utslitet och basketkorgarna är olika.

Istället för att grusplanen ska vara oanvändbar om något år, så skulle kommunen kunna ta tag i problemet och bygga upp en ny idrottshall på Sahara. I den skulle man kunna ha fotboll eller basketträningar och vi barn hade sluppit ta buss eller cykla till Skene och vara trötta redan innan vi har börjat.

Om vi nu hade fått en ny idrottshall hade det varit roligare att ha idrott. Man hade kunnat gå dit på rasterna och bara lira lite boll med sina vänner. I den nya hallen skulle det kunna vara lås på dörrarna för att undvika stölder av mobiltelefoner och liknande.

 

 

 

skandalen på Lyckeskolan

Vi som går på Lyckeskolan går i en trång och högljudd skola.  Det är på grund av att halva skolan är avstängd för att den delen är möglig. Det har den varit i snart 3 år och snart borde det hända nåt, så vi slipper ha lektioner i trånga paviljonger med dåligluft.

Det är en liten yta att vistas på och det finns inte mycket att göra på rasterna. När inte den delen var avstängd kunde man sitta och plugga i korridorerna men det kan man inte längre. Nu är centralhallen och korridorerna dom enda ställena man kan vara på. Innan var vi mer utspridda. Vi är runt 400 elever på skolan som vistas på denna lilla yta.

Det skulle säkert kosta mycket pengar att renovera eller bygga upp en ny byggnad, men om vi nu gjort detta så hade vi nog presterat mycket bättre och det hade vart mer arbetsro. Det hade gett oss en bättre utbildning, och bättre jobb om man tittar på längre sikt. Om vi nu hade renoverat den delen så hade det blivit betydligt lugnare i korridorerna. Vi hade haft mer yta att vistas på och då hade vi haft roligare på rasterna och inte sprungit ner till Kinna varje rast, utan stannat på skolans område.

Jag tycker det är dåligt av kommunen att inte göra något åt detta. Det blir fler och fler som byter skola pågrund av detta problem. Jag tycker att det borde hända något snart.