Mordet på Engla

Dokumentären jag har lyssnat på handlar om mordet på 10 åriga Engla Höglund. Den 5 april 2008 ska Engla för första gången cykla hem själv från fotbollsträningen nere i byn, hon vinkar hejdå till sina kompisar och börjar cykla hemåt. Englas mamma Carina har kontakt med dottern och räknar med att hon bör vara hemma om bara några minuter, men klockan går och en timme senare har Engla inte kommit hem än, hennes mamma ringer nu till dottern men får inget svar.  Föräldrarna ger sig ut för att leta efter henne och runt halv fem hittar de Englas cykel släng i buskarna vid vägkanten, nu inser dem att allting inte står rätt till och ringer genast polisen. Polisen och frivilliga påbörjar en stor sökinsats och letar hela natten efter flickan, tyvärr utan framgång.  Mitt i allt letande uppmärksammas ett 8 år gammalt men ouppklarat mord i försvinnandet av Engla och det visar sig snart finnas flera intressanta samband mellan de båda fallen.

Händelsen är väldigt intressant att lyssna på, det är en stark berättelse som är väldigt väl detaljerad och jag tror att berättelsen är vinklad främst från polisens och Englas mammas perspektiv, detta för att det är dem som framför sina åsikter i dokumentären och för att man får reda på saker ingen annan skulle vetat om, te.x så berättar Englas mamma om sina egna känslor och reaktioner när dem fick reda på vad som hade hänt deras dotter. Man får också reda på en del misstag polisen gjorde och hur de egentligen hade kunnat ta fast förövaren redan 8 år tidigare och därmed förebyggt mordet på Engla.

Jag tycker faktiskt att det är riktigt känslosamt att lyssna på den här dokumentären, det är en sån seriös och hemsk händelse som bara inte får hända och det är många tankar som rör sig i huvudet. Trots sin hemskhet tycker jag dock att historien är spännande och klart värd att lyssna på, den är ovanlig och inte lik någon annan berättelse jag har hört, dokumentären är helt enkelt väldigt bra och jag tycker om dess speciella charm väldigt mycket.

En sak jag uppmärksammade i den här dokumentären är dock att det inte finns några historier eller åsikter från personer som blev vittnen i händelsen och det saknar jag, man hade kunnat intervjua någon frivillig som hjälpte till att leta efter Engla eller en kompis från fotbollslaget? Jag tror nämligen att deras uppfattning skiljer sig litegrann från polisens och jag tror det vore intressant att höra även deras version i händelsen.

Efter att ha lyssnat på den här intressanta dokumentären så bara måste jag fundera över vad jag själv hade velat dokumentera och lyssna på, jag tror jag hade gjort en dokumentär om fartyget Titanics förlisning faktiskt, jag tycker själv att hela Titanic historien är väldigt intressant och jag kan redan väldigt mycket om den. Framför allt är historien om Titanic spännande och det skulle säkert bli både roligt att göra dokumentären samt lära sig ännu mer om vad som egentligen hände den där aprilnatten 1912, tänk bara vad spännande att få intervjua någon som var med vid händelsen eller känner någon som var, det skulle säkert blivit en populär dokumentär också med tanke på hur stor uppmärksamhet Titanics förlisning fick. Om jag skulle få möjligheten att göra en egen dokumentär skulle den självfallet handla om Titanic, ett riktigt intressant ämne tycker jag iallafall.

//Felicia 8A

Terrordåden i Bryssel

Podcasten jag har lyssnat på handlar om terrordåden i Bryssel tisdagen den 22 mars 2016. Det berättas att över 30 människor har dödats och att över 100 människor har skadats.

Under morgonen på flygplatsen utanför Bryssel hördes två smällar. Någon timma senare sprängs en tunnelbanevagn i centrala Bryssel.

En kvinna berättar om hur hon hört en smäll på våningen ovanför henne på flygplatsen när hon stod i ankomsthallen. Under den första smällen så tänkte hon att det inte var något stort, men att det inte lät bra. Men under andra smällen berättar hon hur taket rasar, att det ramlade ner grus från taket. Då började folk springa åt olika håll, kvinnan sprang ut. En annan kvinna berättar att efter den första smällen så hörs sedan den andra, och det känns i hela kroppen och i hela byggnaden. Hon blev rädd och sprang för att gömma sig under en kassadisk. Sedan, på en mycket kort tid, hann hon bestämma sig om hon skulle fortsätta gömma sig eller springa ut. Hon visste inte om flera smällar skulle komma utifrån eller inifrån där taket kunde rasa. Hon bestämde sig för att spring ut. En person filmar kaoset och man hör hur människor har panik och springer. De berättar att på filmen ser man föräldrar och barn som håller om varandra.

En timme senare efter explosionerna på flygplatsen berättar podcasten om en bomb på en tunnelbana i centrala Bryssel. Mellan två stationer exploderar en bomb. Smällen var så hög att folk på en station i närheten trodde att det var där det small. Tåget stannar och folket tar sig ut. En person filmar när skadade och gråtande resenärer tar sig ut i den mörka tunneln. Man hör människors panik när de skriker och gråter. De vandrar genom tunneln för att ta sig ut från mörkret. Personen som filmar hostar och andas tungt på grund av den rökfyllda tunneln.

Händelsen är vinklad åt offrens håll. Man får höra hur de hade det och var de befann sig när det väl hände. Man fick även höra flera olika personers tankar när de berättade och beskrev deras rädslor.

Jag fick höra olika videos där utsatta pratade om händelsen. Dokumentären är vinklad på ett väldigt beskrivande och känslomässigt håll. Den skulle kunna vara vinklad på ett mer berättande sätt, att de t.ex bara berättar vad som hänt och inte så mycket känslor. Sen skulle den kunna vara vinklad åt terroristernas håll, att detta var bra och deras tankar och planer men den vinkeln är ju svårare att ta till sig.

Jag tycker att dokumentären var intressant. Dels för att jag tycker sådana här stora händelser som påverkar hela världen är väldigt intressanta. Och sen var den även intressant för att man fick höra hur flera olika människor kände och gjorde precis just då.

Om jag fick dokumentera en händelse så skulle det vara om förintelsen som hände under andra världskriget. Jag tycker att den händelsen är intressant och samtidigt hemsk. Jag skulle vilja veta hur Hitler och andra människor tänkte.

Den händelsen har förändrat och påverkat samhället vi lever i idag. Det är nog det enda bra med stora katastrofer att de oftast förändrar och påverkar vårt samhälle till det bättre för framtiden.

 

Skolgårdsmordet i Bjuv

Den här händelsen utspelar sig i november 1994. En 15-årig pojke vid namnet Thomas hittas död på sin egen skolgård. Alla spår riktas direkt till två av hans kompisar som han brukade spela rollspel med.

Thomas var en helt vanlig kille som bodde med sin mamma i det skånska Bjuv. Han var väldigt intresserad av film och rollspel. Det var mycket på grund av att hans två äldre bröder kunde få tag på filmer som egentligen var barnförbjudna. Hans vänner uppfattade honom som en väldigt glad och snäll kille. Thomas hörde inte till de coola i klassen, han hade glasögon och var lite rund. Han var väldigt respektfull av sig och nästa lite lillgammal. Till exempel i mellanstadiet kom han väldigt ofta med trätofflor till skolan.

Thomas och hans bästa kompis Hampus hade börjat hänga med tre andra killar i skolan. Två av dem var bröder och den tredje gick i Thomas och Hampus klass. Bröderna kallas Viktor och Jakob men de heter egentligen något annat. De hade kommit till Sverige vid 8-9 års ålder. De var väldigt lika till utseendet men de hade väldigt olika personligheter. Båda hade lika röd- och svart-rutiga jackor och glasögon. Viktor hade väldigt bra självförtroende och han tyckte att han var smartare än alla andra i sin klass. Jakob däremot var lite mer tillbakadragen och hade lite problem med att han var mobbad. Bröderna stod varandra väldigt nära trots olikheterna.                                                                                     Simon, som den tredje killen heter, blev vän med bröderna på grund av att de kom från samma land och talade samma modersmål. Simon gick i Thomas och Hampus klass och så började alla fem hänga med varandra.                                                                    Bröderna började hitta på lite hyss, t.ex. små gräsbränder, graffiti och några stölder. Brotten var så små att de knappt märktes. Simon började mer och mer hänga på brödernas hyss. Det blev bara värre och värre brott hela tiden.

Dem fem killarna började spela rollspel tillsammans. Det var Thomas som fick dem att prova eftersom han redan var intresserad. Efter några månader började bröderna störa sig väldigt mycket på Thomas. De tyckte att han var lite för bestämd och väldigt stöddig. Viktor och Jakob började skämta om att de skulle döda honom. Det blir bara värre för de börjar fråga flera personer om de hade en pistol de kunde få låna. Hela idén började som ett skämt med slutade helt annorlunda. På förhören efter händelsen kommer det fram att de har planerat mordet i cirka tre månader.

Själva mordet utspelar sig en mörk kväll i november. Thomas och bröderna hade varit i en videobutik och lämnat tillbaka en film de hade hyrt. Viktor såg nu detta som det perfekta tillfället. Killarna gick till skolan för att smygröka för att där fanns det inga gatlyktor som kunde avslöja dem. Viktor sa till Thomas att han skulle få en överraskning om han tog av sig sin mössa och blundade. Med det ville inte Thomas göra, så då tog Jakob tag i honom och höll honom. Viktor tog upp en planka från marken och slår Thomas i huvudet med den. Han ramlar då ihop på marken. Viktor går och hämtar en stor sten som han släpper över Thomas huvud.                                                                                                      Direkt efter mordet går de till Simon för att byta kläder då de hade fått massor av blodfläckar på dem. För att Simon inte skulle märka blodet, vände de kläderna ut och in. Sedan bjöd de honom på pizza för att han inte skulle misstänka något. Dagen efter är hela Bjuv i chock på grund av det som har hänt.

Redaktören har vinklat händelsen utifrån offrets ögon. Det är många intervjuer med Thomas kompisar och andra inblandade med i dokumentären. Man får inte höra mördarnas variant av händelsen. De berättar enbart ur offrets vinkel.                             Man skulle kunna vinkla händelsen från mördarnas ögon. Då skulle man få reda på hur de tänkte och hur de kunde vara så känslokalla att döda sin kompis. Jag tror att det skulle blivit väldigt intressant att höra hela händelsen ur en annan vinkel, det får man nästan aldrig höra.

Jag tyckte att dokumentären var väldigt bra för jag hade aldrig hört talas om något liknade. Händelsen berättas på ett väldigt spännande sätt, så man vill hela tiden fortsätta lyssna. Man får verkligen förståelse för alla som var inblandade. Jag får nästan en känsla av att jag var med när det hände. Dokumentären beskriver alla händelser väldigt noggrant, vilket jag tycker är bra för man vill verkligen veta allt som har hänt. Jag tyckte om den här dokumentären väldigt mycket.

Om jag skulle göra en dokumentär så skulle den handla om atombomben som smällde i Hiroshima under andra världskriget. Jag tycker att den händelsen borde uppmärksammas mer. Det är en väldigt hemsk händelse men samtidigt extremt spännande. Jag skulle sitta helt fastklistrad om någon berättade hur en hel stad bara försvann på några sekunder. Tror att man skulle kunna berätta händelsen på ett väldigt intressant sätt.

Mc-infiltratören Peter Rätz

Jag har lyssnat till P3 dokumentär om mc-infiltratören Peter Rätz som infiltrerade Sveriges mest fruktade mc-gäng och utförde arbeten åt polisen under nio års tid. Allt börjar år 1995 då Peter en kväll får besök av två män som stiger in på nattklubben i Stockholm där Peter jobbar. Männen presenterar sig som poliser och dom vill att Peter ska bli deras informatör.  En informatör är en person, i detta fallet en privatperson som frivilligt tipsar polisen med ledtrådar gällande kriminalitet. Varför som polisen valt just Peter är för att han jobbar i dom kriminella kretsarna, dom vet också att han har många kontakter och att han är populär bland brottslingar. Hittills har allt gått lagligt till, ingen tvingar Peter till något beslut men trots det så finns det stora risker att informatörsarbetet går över till infiltration. En infiltratör är en person som blir bedd av polisen att infiltrera i tex en organisation och langa information till dess hanterare. Infiltration är steget över informatör, man tar sig in i brottsligheten och nu har det gått över gränsen till olagligt. Detta beslut krävde veckors långa diskussioner med hans fru och familj och tillslut tackade han ja. Precis som förväntat får Peter en inbjudan till de fruktade mc-gänget Brödraskapet och polisen vill att Peter ska acceptera inbjuden. Peter uttrycker det som att han blev tvingad till det, att han inte hade något val. Nu handlar det om infiltration och det finns ett problem, det är olagligt i Sverige för polisen att ha infiltratörer och om dom skulle åka fast så skulle det sätta både Peter och polis i en besvärlig situation. Men nu skulle polisen äntligen få bra information och ledtrådar som skulle leda till många gripanden. Detta var en av anledningarna till att Peter tog sig in i denna farliga miljön, för att hans jobb skulle ge resultat, han ville hjälpa till, göra rätt och få många kriminella gripna men också för äventyrskänslan.

Men det var inte lätt för Peter att bli en i gänget så snabbt, man fick gå igenom två etapper. Den första var att bli en Hangaround, då man visade sina kontakter och visade sig värdig en plats i brödraskapet. Under denna etapp skedde inget kriminellt. Nästa etapp var att bli en Prospector och här kommer våldet och brottsligheten in i bilden, man skulle bygga upp ett rykte. Peter klarade det och nu var han en i gruppen och grova brott följde. Bankrån, Gotlandsärendet som blivit känt som den största heroin-handeln i Sveriges historia, samt förhandlingar med den ryska maffian om stora mängder amfetamininköp.

Peter och alla inblandade tycker att det gick bra för det mesta av tiden, det flöt på som det skulle. Men han har varit nära att bli påkommen ett antal gånger, bl.a. när Peter hade iscensatt ett gripande i bestämmelse med polisen och då hade polisen inte gjort som dom skulle och man arresterade människor innan något brott hade skett och det gav misstankar om att det kunde finnas en informatör eller infiltratör inblandad.

I mars 1998 splittras Brödraskapet och Peter har till stor del sett till att detta skett, han ser resultat av sitt arbete men trots det så kan han inte förneka tankarna ”Är det värt det?”  Han har brutit med sin mamma och sina syskon och hans sambo väntar barn. Men det har gått så långt att han inte kan hoppa ur för då måste man ge ett pris, antingen med pengar eller med livet. Peters hanterare låter honom inte heller sluta, han vill gång på gång att Peter ska utföra ett uppdrag till och han fortsätter. Men bara några år senare blir Peters hanterare Ola Liljegren gripen för olaga vapeninnehav och då får han en ny hanterare, Matts Jonsson. Arbetet blir en lättnad för Peter då denna hanterare inte vill ha något att göra med infiltration utan nu ska det bara handla om informatörsarbete. Bara ett halvår efter att Peter fått sin nya hanterare så får deras goda samarbete ett abrubt slut. Under en av Peters expeditioner på Grand hotell i Falun år 2006 slår nationella insatsstyrkan till och tidningen Dalademokraten tar en bild på huvudmannen som är Peter Rätz. Nu är hans identitet som tjallare avslöjad och han måste rymma landet för sin och sin familjs egna säkerhet. Han lever idag undangömd på okänd ort med en hemlig identitet. Tre år senare i maj 2009 gör Peter en intervju i Sveriges radio för att berätta sin version av sina nio år som infiltratör. Tidigt inpå hittar polisen olika dödslistor på klubbar där Peter Rätz står som nr två över hela Europa och har man hamnat på den listan så kommer man aldrig därifrån. Han klassas idag bland kriminella som en stor förrädare som ska straffas med livet.

Man märker tydligt i repotaget att Peter är ilsken för hur polisen behandlade honom och det ser redaktören till att det framstår tydligt, det är nästan som att man vill få lyssnarna emot den svenska polisen. Under den ca två och en halv timmars långa dokumentären så intervjuas Peter för det mesta av tiden, då beskriver han alla sina år som infiltratör men mycket handlar om polisens dåliga arbete, att ingen såg till Peters säkerhet och att polismyndigheten är ingen att lita på. Det var med ett fåtal poliser som var inblandade i händelsen för att berätta sin sida av historien, men eftersom att redaktören lade allt sitt fokus på Peter så blev det svårt för lyssnaren att ta polisens parti. Hade man låtit polis och Peter dela tiden och få möjligheten att berätta lika mycket var så hade man nog tänkt om. Jag tycker personligen att om man ber en person som inte har någon som helst erfarenhet av hur farligt och krävande det är att jobba undercover, då har man rätten till ordentligt skydd, trygghet och andra hjälpmedel som krävs för att kunna utföra ett bra jobb samtidigt som det är spännande och kul. Man blir lätt arg över hur polisen behandlade Peter, hur dom kunde pressa honom till att fortsätta trots att han många gånger försökt att sluta. Dom gjorde ju inte sitt arbete till 100%  och det ledde till att det blev så fel den dagen i Falun då polisen slog till och fick Peter avslöjad.

Jag hade önskat att man hade fått ett mer liksidigt uttalande från båda parter så att inte lyssnaren låter sig luras av en persons åsikt, utan man får en större mängd argument och utifrån det kan man välja vad man ska tro på.

Jag tycker att dokumentären var riktigt bra. Den blev nästan lite kuslig med den förvrängda rösten dom hade under intervjuerna med Peter Rätz, men det ingav också en känsla av spänning och allvar. Den har gett mig en ögonöppnare för hur mycket brottsligheter det faktiskt begås i Sverige. Jag har nog ofta trott att Sverige är ett sådant där land som är helt problemfritt, tryggt och helt enkelt ett bättre land än vad det är. Att dessa saker har hänt under min livstid utan att jag har varit medveten om det och att jag har levt i ovetande känns så skrämmande. När jag hör att inte bara Peter utan andra människor lever med skyddad identitet på hemlig ort än idag ger mig ett intresse och stor nyfikenhet. Självklart är det inte bra med dessa hemskheter men samtidigt så vill inte jag leva i en värld där det inte händer någonting. Jag vill att det ska finnas spänning, äventyr, rädsla och nyfikenhet. Annars blir inte livet så kul. Dokumentären har gett mig inspiration att lyssna på andra reportage och att skriva berättelser och egna biografier.

Om jag skulle få göra en egen dokumentär?

Det finns ju så mycket man kan välja bland. Man kan ju leta på internet bland gamla brott, mord, olyckor, väderkatastrofer, vad som helst som man tycker låter intressant. Men jag har funderat och jag skulle vilja göra ett reportage som binder samman med Mc-infiltratören Peter Rätz. Fast jag vill fokusera frågan ”varför är det olagligt att ha en infiltratör?”  Det är något som jag har funderat på. Om en privatperson frivilligt går med på att bli infiltratör och att den personen får all den informationen som den behöver veta för att kunna tacka ja, så ser jag inget problem i det. Om det ger resultat och man får bort mycket av brottsligheten från gatorna så är det bara till allmänhetens och polisens fördel. Allmänheten känner sig trygga och polisen har gjort sitt jobb.  Det skulle kunna leda till att många vill arbete som infiltratörer och då tror jag att dom kriminella gängen inte vågar ta in nya medlemmar för att dom då riskerar att bli avslöjade, då skulle kriminaliteten minska. Det enda som kan ge konsekvenser är att polisen inte har tillräckligt med resurser för sig själva, hur ska dom då kunna betala ytterligare löner till spionerna. Men det vill jag ta reda på i mitt arbete. Då skulle jag intervjua både identitets-skyddade och poliser för att ta reda på vad dom tycker och tänker.

Peters sista kommentar i dokumentären

–  Hade jag fått välja, så hade jag aldrig gjort om det

 

Producent-Anton Berg

Skriven av Hanna Kristensson

 

 

Baskervilles hund

Bokens titel: Beskervilles hund

Författare: Arthur Coan Doyle

Huvudpersonerna i boken är Sir Henri Beskerville och Sherlock Homes

Sir Henry Baskerville kom från Kanada han ska bo vid Beskerville Hall. Släkten Beskerville jagas av en farlig stor hund. Som har dödat Sir Hugo Beskerville för massa år sedan. Sherlock homes blir intresserad av falletför att det kommer fram att det har varit ett stort fotavtryck av en stor hund men först tyckte han det lärt löjligt men blev mer intresserad och kollade mer på fallet. Dr Wotson kommer och kollar på fallet och kollar mer på fallet och kollar om det var en människa eller hund som dom trodde och kolla mer på fallet.

Boken utspelar sig i en deppig miljö och och lite mer däkare och lite lie mystiskt och mycket döda i Beskerviller släkt och så.

Jag tycker boken var spännande för man väntade helatiden att det skulle hända något och inte bara stanna på samma sak hela tiden men den var spännande för det hände något ofta.

Derför det var något som hände ofta och det var antingen ett nytt mord eller så var det något annat som hände så det var därför jag tyckte den var spännande.

Jag tyckte boken var helt okej den var lite deppig och det var lite sorglig ock så men den var bra i det stora hela för det var en spännande bok man ville att det skulle hända något än att det var kvar på något hela tiden.

Den var både rätt och fel för mig det rätta var att den var spännande och det lite minuset var att det var lite för deppit och det var inte så mycket glatt men i det stora hela var det bra.