Bokrecension

Bokrecension av Andre Hällfors

Jag har läst Vargbröder som är skriven av Michelle Paver.

Skogen var tyst och lugn ända tills björnen dök upp. Det var blod överallt. Torak låg på marken och hasade sig bort mot sin far som jämrade sig. Björnen hade smugit sig på dem och sedan anfallit dem utan att döda dem, vad var de här för björn? Så här börjar boken.

Handling:

Boken handlar om Torak, han är en pojke från vargklanen som bor i storskogen tillsammans med sin far. En natt blir de attackerade av en björn som blivit besatt av demoner. Björnen dödar Toraks far. Torak tvingas leva ensam och kämpar för sitt liv. Han måste leta upp tre saker, det får han veta av Renn, för att kunna döda björnen. Han har en lång värld till världsandens berg där björnen troligtvis finns.

Huvudpersoner:

Torak: Torak är en pojke som bor i storskogen och är 12 år. Torak är från Vargklanen och hans mamma dog när han var 3 dagar. Hans pappa tog ett beslut att lägga sin son i en varglya där en hona med ungar bodde. Varghonan tog hand om Torak och gav honom mjölk så han överlevde. Torak vet inte om detta men när Toraks far dör så vandrar han själv genom storskogen och stöter på en vargunge och förstår vargens språk. Efter det lämnar inte vargungen Torak.

Ulv: Ulv är vargungen som Torak möter i storskogen. När de träffas sitter Ulv ensam o gnyr jämte en flod. Där ligger hans föräldrar och syskon döda. De har drunknat i en översvämning. Ulv älskar Torak som sin egen bror och följer honom.

Renn: Renn är en flicka från korpklanen. Hon är envis och smart. Renn är till en början väldigt misstänksam mot Torak men sen blir de vänner och hon följer honom den farliga vägen mot Världsandens berg.

Boken utspelar sig i storskogen för flera tusen år sedan, på den tiden levde människor i klaner.

Jag tycker att boken var bra och väldigt spännande hela tiden. Det som var bra var att det hände mycket spännande saker hela tiden ex när Torak skulle leta upp tre saker för att kunna döda björnen. De tre sakerna var glödande ögon på botten av sjön, en korpskinnspåse och en lampa. Det var sorligt när hans pappa dog för då blev han helt ensam i storskogen. Boken var rätt för mig för att den var skriven med lätta ord så läsningen har fungerat bra. Boken är en äventyrsbok och fantasy. Båda vuxna och barn och killar och tjejer skulle kunna läsa boken, för att den är spännande och lärorik. Den är spännande i slutet när han har hittat de tre sakerna för då får man se hur de går för honom. Det som är väldigt viktigt är att Torak växte upp med vargarna och han förstår deras språk. Jag tycker boken är läsvärd.

Ändra lunchtiderna

Lyckeskolans matsal brukar oftast bli full på grund av att de flesta eleverna äter samtidigt. Under vissa dagar har man svårt att hitta platser i matsalen för att det är fullt överallt.  De dagarna det är fullt så är det mycket prat vilket leder till en hög ljudnivå. Det är jobbigt för både elever och lärare. Vissa elever kanske känner att de måste äta fort då andra står upp och väntar på platser för att kunna äta. Då äter eleverna inte i lugn och ro medans vissa andra slänger sin mat för att dom blir stressade. Det är inte bra då man behöver mat för att kunna orka med dagen och för att kunna prestera bra i sitt skolarbete. Så om detta fortsätter kommer eleverna i längden prestera sämre i skolarbetet vilket leder till att dom får sämre betyg. Det skulle vara bättre om olika klasser hade olika tider så då behöver man räkna ut många som får plats i matsalen samtidigt och lägga schemat efter det.

läxläsningshjälp för skolelever

Skolan kan vara jobbig och svår. Vad gör då en tonåring, som jag, om någonting är jobbigt och svårt? Jo, vi skiter i det! Och så kan vi ju inte ha det. Finns det hjälp att få finns det hopp. Men det är inte alltid den där hjälpen är så lätt att få. Och vad händer då? Jo, det blir jobbigt och svårt…

Jag gåri högstadiet på Lyckeskolan i Kinna och jag är inte ensam om att tycka att skolan är stressig och sätter stor press på eleverna. Det är många läxor och prov och svårt att hinna med. Särskilt om man vill sporta eller hålla på med någon annan hobby också.

Hemma kan det vara svårt att koncentrera sig då det finns så mycket annat att göra som är roligare. Det kan dessutom vara svårt att få hjälp då föräldrarna kanske sällan är hemma eller inte har de rätta kunskaperna. Och inte finns det någon hjälp att få i skolan heller.

Så vore det inte bra om det skulle finnas ett ställe nära skolan att gå till på eftermiddagen med utbildad personal där man skulle kunna sitta en längre stund med hjälp tillgänglig. Det skulle bara behöva vara öppet från till exempel: 14:00-17:00  tre dagar i veckan.

Denna enkla lösning skulle minska stressen hos ungdomar drastiskt. Det skulle förbättra resultaten på läxförhör och prov och därmed också betygen. Tänk vad mycket roligare skolan skulle bli om man visste att den faktiskt går att klara av.

Tror inte du det?

Fotbollsplan? Mer som en öken!

Lyckeskolans “fotbollsplan” har stått öde i ca 5 år nu! Den är till för skolan att kunna ha ute idrott på, men nu används den mest när cirkusen kommer och ibland till vissa idrottslektioner. Annars står den nästan helt tom året runt.Detta tycket jag verkligen är slöseri med markyta, och eftersom vi inte har så mycket yta som inte redan används här i Kinna kanske man borde tänka på en renovering av denna grushög med stora grästuvor här och var, som vi på Lyckeskolan med ett mycket passande namn kallar för “Sahara”. Jag tycker verkligen att kommunen borde kolla över denna grusplan riktigt noga, och fråga sig själva om dom verkligen vill att vi ska ha det såhär!

Det är inte så rättvist att Fritslaskolan får ha en super fin och fräsch fotbollsplan med grön gräs och mål, Örbyskolan har I-pads till varje elev i högstadiet och vi här på Lyckeskolan har inte ens en riklig gräsplan att ha våra idrottslektioner på. Tycker ni verkligen att det är rättvist?

Eftersom att vi inte har en “riktig” plan med gräs och mål innebär det ibland att lärarna väljer att vara inne på idrotten istället för utomhus i det fina vädret. Jag förstår dom, för jag skulle verkligen inte vilja ha min undervisning på en grusplan, som på vissa ställen mer liknar ett bombnedslag efter Andravärldskriget.

Om man isället skulle ha våra idrottslektioner ut lite mer, så skulle det leda till att fler elever skulle ha lättre att koncentrera sig och prestera bättre på lektionerna för att man får i sig mycket frisk luft. Frisk luft ger inte bara bra koncentration på lektionerna, det är också väldigt viktigt för vår hälsa. Mer barn och ungdomar skulle också börja spela mer fotboll där, och när en börjar så får den med sig fler och och så får den med sig några andra. Till slut kommer Kinna vara den sport och fotbolls “stad” det en gång var.

Hur ska man ha råd med det här då? Jag tycker man ska sluta lägga pengar på dyra stenar från Kina till en stentrappa. Istället kan ni tänka på att det är vi, barn och ungdomar som är vår framtid och att det är vi som om några år ska styra detta land och då är det bra om vi inte är allt för överviktiga och har en bra hälsa helt enkelt.

Så vad tycker du? Inneidrott= dålig koncentration, dåliga betyg, dålig utbildning, dålig framtid. Uteidrott= frisk luft, bra koncentration, bra betyg, en trygg och säker framtid.

Du väljer!

 

Skriven av: Alice Westh 8A

Bokrecension

Boken jag läst heter Fallna änglars stad och är den fjärde boken i serien The mortal instruments av Cassandra Clare. Boken utspelas i New York i nutid där huvudpersonen Clary och hennes nära och kära blir indragna i stora mysterier.

Clary är en outbildad skuggjägare som går sin utbildning nu, vid 16 års ålder. När hon var nyfödd fick hon som ett experiment änglablod insatt i kroppen. Det gav henne förmågan att läsa och skapa runor med speciella krafter.

Hennes pojkvän är lika gammal som Clary och en utbildad skuggjägare sedan länge. Han är uppväxt med Clarys onda pappa men är egentligen inte hans barn. Han fick också änglablod injicerat och fick av det förmågan att kunna göra extrema saker som att röra sig så snabbt att han inte syns och hoppa högre och längre än normalt. Han är bra på allt, ovanligt snygg och väl medveten om båda sakerna.

Simon är Clarys barndomsvän, klasskompis och bästa vän. Han blev vampyr i en tidigare bok och har en runa som Clary ritat, för att rädda hans liv, i pannan. Runan, som heter Kainsmärket, är en förbannelse.

När boken börjar är Clary och Jace precis tillbaka i New York efter att ha varit i den hemliga skuggjägarstaden. Allt är bra först, men skuggjägare börjar mördas och Jace drömmer mardrömmar om att han skadar eller till och med dödar Clary. Mystiska varelser förföljer och försöker döda Simon, men kainsmärket gör att de förvandlas till salt istället. Mysterierna blir större och större och Clary och hennes vänner gör allt för att lösa dem.

Boken är skriven på ett spektakulärt sätt med mycket inlevelse så det är lätt att bara följa med i händelserna. Genom hela boken är det mer eller mindre spänning och det är svårt att släppa den ens för en timme eller två. Det är jättebra gjort. Däremot tycker jag inte om dåliga slut och cliffhangers så lite minus för det. Annars var boken en underbar upplevelse värd att ta sig tid för.

För mig är böcker en del av vardagen. Men det får inte hända allt för mycket i dem, för då blir jag inte någon rolig kompis. Så den här boken var egentligen lite i överkant. Men eftersom de var lite glada emellanåt passade den mig ganska bra.

Jag läser som sagt en hel del, så det här var ingen utmaning. Dessutom är boken skriven så att man bara sugs med. Den hade enkelt språk och inte alltför små bokstäver. Den var väldigt lättläst.

Boken är en fantasy och en ungdomsroman, med övernaturliga ting och vanliga tonårs-problem. Den är skriven för ungdomar, men skulle nog kunna passa en lite mindre kritisk vuxen också. Den riktar sig till både tjejer och killar, utan att luta för mycket åt något håll. Den är skriven från sidan, om man säger så. Som om någon talar om vad som händer och vad som sägs.

När man börjar läsa första kapitlet hamnar man mitt i en händelse. Men efter bara några sidor är man insatt i vad som händer och varför. I början händer det inte så mycket men ju längre man kommer händer det destå mer och spänningen stiger. Hela boken hör ihop och det är inget som sticker ut. Men självklart finns det viktiga handlingar. Som t.ex. när Clary kommer på vilka det är som förföljer Simon, och hittar sammanhanget. Det är avgörande för att de över huvudtaget ska komma vidare.

Läser man den här boken gör man det för nöjes skull. För det har inget budskap den vill ta fram eller något särskilt man kan fundera över. Däremot påverkade den i alla fall mig väldigt mycket känslomässigt. Går det dåligt för dem och de är ledsna är jag det med. Är det förskräckligt spännande sitter man där, och nästan biter på naglarna. Går det bra och de är glada är jag det med. Och det går inte att göra något åt. I den här boken var det mycket sådant.

De flesta böcker jag läser är fantasy. Så den här är förstås ganska lik alla andra. Samma sorts problem, samma sorts lösningar och samma stuk på det hela. Och som alla de andra böckerna går det inte att passa in någon verklig situation i handlingen. Det enda av bokens händelser som kan ske i verkligheten är kärleksproblemen. (Och såna har inte jag i mitt liv : p) Men det är varken en verklighetsbaserad bok eller en faktabok, så det gör inget om den inte är trovärdig. Det är inte det som är meningen med en fantasy.

Bokrecension

Jag har aldrig varit den typen som gillar romantiska och verklighetstrogna böcker, men En skärva av själen skriven av Henrika Andersson fick mig att ändra uppfattning helt.

En skärva av själen handlar om Muriel som blir tvungen att flytta till Frankrike med hennes familj för att hennes dödligt sjuka bror Ben måste få bättre sjukvård. Muriel har läkande krafter som kan hela Ben när han har det som jobbigast men en dag får familjen ett besked av läkarna att Bens värden är så dåliga att han måste akut läggas in på sjukhus och det innebär att Muriel inte kommer att kunna hela honom med hennes krafter.

Men en dag så träffar hon en 17 årig kille vid namn Luc. I Muriels ögon ser hon en förstående och intressant person men det är bara utsidan, i själva verket är Luc en underlig, obehaglig och skrämmande typ.

Dom börjar träffas oftare och oftare och dom börjar berätta personliga saker om varandra. Muriel berättar om hennes sjuka lillebror och till sist om hennes magiska krafter, då kommer det fram att Luc själv har varit med om traumatiska händelser i sitt liv och att han får besök om nätterna av någon som han kallar för Mörkrets herre. Mörkrets herre har lärt honom hur man ser in i människor, kunna höra vad dom tänker och känna vad dom känner. Luc tror att den här besökaren kommer att kunna hjälpa Muriel att rädda sin bror.

Av Luc får Muriel en guldkedja som hon lovar honom att alltid bära med sig men det den här guldkedjan bär på hemska krafter som kan avslöja allt vad Muriel tänker och känner.

Hon lägger sin brors liv i Lucs händer vilket hon inte borde gjort för det kommer fram att han har en hemlighet som gör att han blir en farlig människa att vara omkring och det bådar inte gott för Bens kamp om överlevnad.

Det är en romantisk, sorglig, spännande och underlig roman som bär på flera budskap som är till för ungdomar att följa, tillexempel: att man aldrig ska dela personlig information med främlingar, att man ska lyssna till varningar och att man ska ta hand om varandra.

På grund av den moderna typen av sjukvård som Ben går igenom och sättet man skolar barnen där skulle jag ana att boken utspelar sig på 2000-talet inne i storstaden i Frankrike. I dagens läge är det inte alla familjer som har råd att betala dyra sjukhusavgifter plus en privatlärare, det kostar en hel del pengar som inte alla har.

För mig är den här boken väldigt dyster, dramatisk, spännande och romantisk. Spänningen stiger för varje kapitel som man läser och det händer alltid något nytt spännande som man inte alls väntade sig komma och det är något som jag söker i en bra bok.

Det som jag tycker är väldigt intressant är att boken är baserad på någonting som faktiskt skulle kunna vara någons vardag, att den ändå är trovärdig även om alla kanske inte tror på magi och demoner, men att man fortfarande har en tro på att man kan göra skillnad och att livet inte är problemlöst eller perfekt.

Hela boken är som ett enda långt brev om Muriels tankar, känslor och åsikter om sin vardag som hon berättar för sin lillebror genom telepati.

Det kan låta tillexempel såhär:

”Det är så vi gör Ben. När din kropp är i uppror tar jag emot dig, jag håller dig tills din smärta är över och då fyller jag dig med ny kraft så att du orkar igen”

En skärva av själen är i en genre som jag inte trodde att jag skulle gilla men eftersom att den var lättläst och hade många men korta och spännande kapitel så kunde jag inte slita mig ifrån den. I och med att det hände nya grejer hela tiden så fick jag läsa om vissa kapitel för att förstå handlingen bättre, så jag skulle rekommendera att läsa i en tyst miljö där du kan koncentrera dig.

Det finns vissa moment i boken som är viktigt att vara uppmärksam på för om man missar en liten del kan det spela stor roll för resten av läsandet. Det som jag tyckte var svårast med läsningen var att hålla koll på vilka namn som hörde till vem för några av huvudpersonerna hade olika namn vid olika tillfällen tillexempel: Muriel kallas för Julia när hon är med Luc för hon får ett annat beteende och hon klär sig mer utmanande runt honom.

Jag har också velat byta namn och bli en annan person bara för ett tag och jag har också varit jätteorolig för folk runt omkring mig som är sjuka och som jag skulle vilja göra vad som helst för att hjälpa. Det är det som är så bra med den här boken, att man kan relatera till vissa händelser, så att det inte bara är att man läser en bok och inte lär sig något på den utan att det finns en slags pedagogik i det.

Jag skulle rekommendera den här boken till alla ungdomar mellan åldrarna 12-14. Jag anser att den är riktad till båda könen eftersom att tjejer kan se sig själva i Muriel och killar kan se hur förvirrande och läskigt det kan kännas att som tjej vara runt en kille beroende på dens beteende. Det är en jordnära och trovärdig bok som jag tror att alla skulle bli inspirerade av att läsa.

Skriven av Hanna Kristensson

 

 

 

 

 

Insändare

Inga läxor

Det finns inga lagar och regler som gäller läxor. En del skolor har läxor och andra inte. Jag tycker att de viktigaste är att alla elever når de kunskapskrav som de ska i alla ämnen.

Jag tycker inte att man ska behöva ta med läxor hem efter en lång skoldag. Om man inte har hemläxor jobbar man bättre i skolan. Då vet man att man är ledig när man kommer hem och därför gör man allt man kan i skolan.

Det är viktigt att återhämta sig och få energi och minska stress. Men hur ska man hinna med läxor, träning, träffa vänner och familj när man har läxor varje dag?

Det är ett problem att alla inte får hjälp hemma med läxorna. Det kan bero på att föräldrarna inte kan svenska och då kan de inte hjälpa sina barn. Eller att föräldrarna inte kan det man har i läxa.

Det är bra när studiestödstid är med i schemat, då kan man göra det man inte hunnit med på lektionerna. Vissa skolor har inte läxor men det går bra för eleverna ändå.

av: Andre Hällfors

Bokrecension

Jag har läst boken ”Jag är Zlatan Ibrahimovic”, författaren heter David Lagercrantz men Zlatan själv har berättat vad som skall skrivas. I boken får vi reda på hur det är att växa upp som fattig, att ha en farsa som är beroende av alkohol och hur det är att ha en morsa som jobbar mycket och kämpar för att få ihop ekonomin. Han har alltså inte haft så många att vända sig till och har då redan som ung känt på hur det är att ta hand om sig själv.

När Zlatan var 18 år började han i Malmö FFs a-lag. Efter det har Zlatan spelat i 5 olika klubbar, Ajax, Inter, Juventus, Milan och Barcelona. Han har tagit titlar med nästan alla klubbar han spelat i. Idag spelar han för Paris Saint-Germain som blivit bland de bästa fotbollslagen i världen. Zlatan har framstått som en ”diva” eller ”spelaren som bara dribblar och tänker på sig själv”. Trots allt hat och kommentarer han fått så har han kämpat på och är idag bland de bästa fotbollsspelarna i hela världen. Därför får jag en känsla när jag läser boken, att man kan inte va älskad av alla, man behöver hatare för att komma vidare, man behöver hinder för att ta sig fram. Så jag tycker att denna boken har en mening. Den handlar inte bara om Zlatan utan den berättar något också som kan få de flesta att tänka om och fortsätta kämpa. Jag tycker böcker i denna stilen är intressanta att läsa, böcker som har en mening och som berättar något.

 

 

Konstgräs på Viskavallen

Idag finns det två elvamanna och två sjumanna planer på Viskavallen. Om man hade gjort om en av varje plan till konstgräs hade det blivit mycket smidigare för lagen som skall träna. Det eftersom att allt material finns på plats i Viskavallen . Då hade inte Kinna-lagen behövt ta sig till Skene för att träna på vintern. Om detta skulle ske så hade Kinna-lagen kunnat träna både sommar- och vintertid på Viskavallen. Det hade inte bara varit bra för lagen utan det hade också sett trevligare ut när andra lag kommer på besök.

Bokrecension

Boken jag har läst heter ”En natt på Deamon Hall´´, den handlar om Wade som är en av fem andra skräckförfattare (Chelsea, Kara, Demarius och Chris) som gått vidare i finalen i en författartävling. Finalen utspelar sig i stadens kusligaste spökhus med många mörka och kusliga historier som har inträffat där. Tävlingen utspelar sig på natten då dörrarna är låsta och mobiler mm är bannlysta i huset.

Det som jag tycker är unikt med boken är att varje deltagare har tagit med en historia som dom har skrivit och sen ska de läsa den. Det gör så att boken är en blandning olika skräckhistorier, där alla är unika efter vilken som har skrivit den. Det som också är unikt med boken är att efter varje historia släcks ett av tio ljus, och de ljusen är deras enda ljuskälla i hela huset.

Jag tycker boken är en av den bästa boken jag har läst tack vare dess spänning och blandning av bra och ibland dåliga spökhistorier. Men också vad som händer emellan varje historia när de släcker ett nytt ljus, och det blir mörkare och mörkare. Dom berättar också lite fakta om huset emellan varje historia.

Jag har vanligtvis svårt att läsa böcker (mestadels att hitta koncentrationen)Men när man har börjat läsa en historia i denna bok går det inte att sluta. Det ända jag tyckte var dåligt med boken är en historia men annars var boken rakt igenom bra. Det bästa med boken är dess ”plot twists´´ på slutet. Med det menar jag när du läser boken då får du ett perspektiv sen när du har läst slutet då ändrar du din uppfattning av boken helt och hållet. Jag tycker att det känns som att boken utspelar sig på riktigt, men det är svårt att säga varför för då förstör jag bokens slut…

Boken är helst för ungdomar, och det är en bok för både tjejer och killar. Jag tycker att man borde läsa den boken fast att man kanske inte gillar skräckhistorier. Bokens budskap är att gå aldrig med i en tävling i ett spökhus.