Haven blir allt mer förorenade varje år!

Haven idag är allt mer förorenade, vi släpper ut väldigt mycket skräp i haven till exempel som plast påsar, metallburkar chipspåsar och godispapper. Det vi kan göra åt giftiga hav är att sluta släppa ut skräp i haven. I stilla havet flöt det runt en stor ö av skräp mellan Hawaiis och Nord Amerikas kust.

Många ämnen som förgiftar våra hav är mycket svåra att bryta ner. De lagras i kroppen på till exempel fiskar och sälar. När människor sedan äter fisken eller djur som fått fiskfoder, till exempel grisar och kycklingar går gifterna över till oss.

Den mest synliga och välbekanta formen av förorening i havet är olja. Små utsläpp sker hela tiden till exempel då fartyg rengör sina tankar till havs. Större olyckor kan vara tankfartyg som går på grund eller oljeborrning som går fel. Tyvärr är sådana olyckor relativt vanliga och vid större olyckor, som när oljeplattformen Deepwater Horizon exploderade i Mexikanska golfen, tar det flera decennier innan vissa arter har återhämtat sig.

Tester av kärnvapen låg till början bakom föroreningarna. Kärnkraftverk förorenar också haven, men den absolut största delen kommer från upparbetningsanläggningarna för utbränt kärnavfall i Frankrike och Storbritannien. Avfallet från dessa anläggningar sprids över stora havsområden. Radioaktivitet har spårats i havsväxter så långt borta som vid västra Grönland. Östersjön är ett av världens mest radioaktiva hav. Den största källan till radioaktivitet i fisk, blåstång och bottenlevande organismer i Östersjön är rester av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986.

De närings ämnen (kväve och fosfor) som vi släpper ut i stora mängder i haven som orsakar övergöding och syrebrist är ett problem som är tydligt i Östersjön. Övergödningen leder till stora och ibland farliga algblomningar.

Varje år dumpas över 6,5 miljoner ton plastavfall i haven. Plasten tillsammans med dumpade fiskeredskap bildar öar av plast sopor som flyter omkring i haven. I stilla havet norr, om Hawaii finns en plast virvel som är större än USA:s delstat Texas. Men all plast flyter inte, cirka 70% av plastavfallet sjunker till botten. Över 1 miljon sjöfåglar och hundra tusen marina däggdjur och sköldpaddor dör varje år av att ha ätit eller fastnat i plast slängd i havet. Plasten bryts ner till mycket små partiklar, som äts av mindre djur.

 

Bokrecension

Jag har läst boken Märkt , den handlar om Elena som är den enda kvinliga varulven i världen. Hon är med i en liten flock varulvar som består av 3 personer, Elena ,Clayton och Jeremy. Clayton är Elenas pojkvän och har känt henne redan innan hon blev förvanlad till varulv. Jeremy är flockens ledare och hjälper Elena och Clayton med vad de än behöver.

Hela Elenas värld blir upp och ner vänd när hon blir kontaktad av två kvinnor som vet att hon är en varulv. Strax där efter berättar kvinnorna att de är häxor och att de behöver elenas hjälp med ett mysterie. Övernatuliga varelser har börjat försvinna och inte långt efter det blir elena själv kidnappad och förs till en underjordisk labb. Där måste hon få personalens hjälp till att kunna rymma… och stanna vid liv samtidigt

Boken utspelar sig i USA och en liten bit i Kanada Jag läste den svenska verssionen istället för den engelska. Den utspelar sig i vår mordäna tid och man märker det på vad och hur de använder saker.

Boken hade Humor, sorgliga och spännande stunder i sig, och var väldigt bra för att jag ville läsa den men inte läsa klart den. boken passade mig för att jag gillar fanasy böcker och denna hade en intresant berättelse.Boken är mer inriktad mot vuxna än barn för den har lite ‘vuxna’ stunder i sig, men jag tycker att den är lika mycket för killar som tjejer.

Bocken berättas i Elenas huvud, alla tankar eller känslaor berättas och hur hon såg på något. I början kan boken vara lite långtråkig men desto mer man läser desto mer spännande blir boken.

Boken får ett starkt betyg på 9 / 11.

Lyckeskolan

 

Lyckeskolan är en skola med ungefär trehundra elever. En tredjedel av skolan är möglig och ingen gör något åt det. Man har inte mycket att göra på rasterna och man får knappt någon arbetsro på lektionerna. Det är trångt i alla lokaler. Vi har paviljonger som kostar väldigt mycket pengar. Det enda man kan göra på rasterna är att spela fotboll och basket men basketkorgarna är trasiga och fotbollsplanen är inte heller så bra. De som inte är sportintresserade har nästan inget och hitta på. Förut när det inte fanns något mögel kunde man sitta i andra halvan av skolan och plugga och nere i ett rum som kallas luckan, men nu har de varit tvungna och ta upp luckan. Detta beror ju i slutänden på att människor inte når de resultat som de ska i alla ämnen och de får inte så bra kunskap. Man skulle kunna köpa mer saker på rasterna så det blir roligare och då blir de ju lättare att jobba på lektionerna. Man skulle ta bort möglet så man får mer salar och plats. Nu finns det inte plats till vissa ämnen i lokaler så man får jobba i hemkunskapssalen. Man kan ju köpa in nya basketkorgar, förbättra basketplanen, fotbollsplanen och göra ett spelrum som man kan vara i med soffor, biljardbord och sådana saker. De har inte tagit bort möglet på tre år så det är dags att göra något åt det. Alla kan vara med och påverka så de tar bort möglet. Det blir lättare för alla elever och man behöver inte trängas och får bättre arbetsro.

skandalen på Lyckeskolan

Vi som går på Lyckeskolan går i en trång och högljudd skola.  Det är på grund av att halva skolan är avstängd för att den delen är möglig. Det har den varit i snart 3 år och snart borde det hända nåt, så vi slipper ha lektioner i trånga paviljonger med dåligluft.

Det är en liten yta att vistas på och det finns inte mycket att göra på rasterna. När inte den delen var avstängd kunde man sitta och plugga i korridorerna men det kan man inte längre. Nu är centralhallen och korridorerna dom enda ställena man kan vara på. Innan var vi mer utspridda. Vi är runt 400 elever på skolan som vistas på denna lilla yta.

Det skulle säkert kosta mycket pengar att renovera eller bygga upp en ny byggnad, men om vi nu gjort detta så hade vi nog presterat mycket bättre och det hade vart mer arbetsro. Det hade gett oss en bättre utbildning, och bättre jobb om man tittar på längre sikt. Om vi nu hade renoverat den delen så hade det blivit betydligt lugnare i korridorerna. Vi hade haft mer yta att vistas på och då hade vi haft roligare på rasterna och inte sprungit ner till Kinna varje rast, utan stannat på skolans område.

Jag tycker det är dåligt av kommunen att inte göra något åt detta. Det blir fler och fler som byter skola pågrund av detta problem. Jag tycker att det borde hända något snart.

Ska vi behålla kärnkraften?

Visst ger kärnkraft mycket energi. Men hur bra är den egentligen i längden?

Kärnkraft är ett enkelt och billigt sätt att skapa energi på. Men det har farliga risker och är egentligen inte så miljövänligt som det låter.

År 1938 ”uppfanns” kärnkraften av några tyska fysiker och blev en sensation. Mycket energi för pengarna, inga utsläpp av växthusgaser och avfallet var hanterbart. Rena himmelriket!

Men tittar man lite djupare är själva produktionen ”ren” men uranbrytningen skadlig för miljön och avfallsprodukten kräver lång lagring. Än har vi inte hittat någon bra förvaringsplats.

Det farligaste med kärnkraften är ändå risken för en härdsmälta. När man klyver atomerna bildas det energi och det blir varmt. Om man inte lyckas kyla ner atomerna fortsätter de att klyvas och till slut blir det så varmt att det exploderar.

Det leder till ett allvarligt utsläpp av radioaktivitet. Detta har hänt mer än en gång. Men det värsta var det i Tjernobyl i Ukraina år 1986. Idag ca 30 år senare är det ännu ingen som bor där.

Radioaktiv (joniserande) strålning slår ut elektroner från atomer och då förvandlas atomerna till joner. Joner är reaktiva. De kan reagera kemiskt och orsaka skador på levande vävnad. De kan orsaka celldöd, strålsjuka och cancer.

Så visst är själva produktionen av elen miljövänlig. Men det före och efter är det inte och risken för olyckor finns och inträffar dem blir det katastrofalt.

Ska vi strunta i riskerna, miljöskadorna och den bristfälliga säkerheten eller satsa på att så småningom lägga ner kärnkraften?

Om man bara läser lite ytligt om kärnkraften verkar det väldigt positivt. Men om man går lite djupare märker man att även kärnkraften inte ger ifrån sig några växthusgaser skadar den miljön på andra sätt.

T.ex. bryts uranet i daggruvor som blir som stora sår i naturen. Gruvarbetarna drabbas oftare av cancer. Och avfallet efter produktionen är radioaktivt och kan kräva upp till 100 000 år i avskildhet innan radioaktiviteten är helt försvunnen. Och vi har fortfarande inte hittat någon säker förvaringsplats där det kan ligga helt ostört.

Risken för olyckor inom kärnkraften är allmänt känd. Bara Tjernobyl eller …… är demonstrativa exempel. Det går inte att få ett kärnkraftverk 100% säkert. Risken för olyckor finns alltid där. Luften runt ett kärnkraftverk är alltid ca 10°C varmare än normalt. Det påverkar naturen och fungerar som ett varningstecken för oss.

Om vi bara skulle lägga ned kärnkraften skulle vi kanske få problem. Men det finns andra, mer miljövänligare alternativ att framställa energi på. Vi har möjlighet att använda oss av både vattenkraft, vågkraft, vindkraft och solenergi. Det skulle vara bättre både när det gäller säkerhet och miljö.

Och om det på något sätt ändå inte skulle bli lika mycket energi så kanske inte det gör något. Det kunde vara en bra anledning för barn att vara ute och leka istället för att bara sitta med en skärm. Eller för hela familjen att umgås lite mer på ett socialare sätt än framför tv:n

/Elin Ahlgren

ishallen

Jag tycker att marks ishall ska rivas, och att det ska byggas en  ny ishall i Skene. För då kanske mer människor vill prova ishockey, och tycker det verkar kul,för det bor mer människor i Skene och Kinna och Örby än vad det gör i lilla Fotskäl. Det kanske finns mer ungdomar som kan komma till Skene än vad det finns i Fotskäl. Men man kanske istället kunde bygga en ny ishall på gränsen mellan Skene och Fotskäl och det skulle också vara kul med en ny och fin ishall. Med nya duschar,läktare finare utvändigt skulle fler snacka bra om Fotskäl, och kanske dom som bor nära Skene skulle börja med ishockey och Fotskäl skulle bli ett bättre lag som skulle gå upp i divisioner och dom skulle bli ett farligare lag att möta. Men det kostar mycket pengar att göra en ny ishall och det kanske det finns andra saker kommunen tycker är viktigare och det kanske måste göras först. Kommunen kanske har sagt vi måste ta hand om detta först sen kanske vi kan göra det men man måste ha lite argument till kommunen och säga varför vi vill ha det. Det skulle vara kul om det hände och det är det jag har berättat om.

Mer pengar till äldre

2250 veckor, 12000 dagar eller 96000 timmar arbete, 3 000 000 kronor till staten och 12 000 kronor till dig, är detta rimligt egentligen?

Visste du att pensionen som man får, egentligen bara är uppskjuten lön? Eller visste du att en person som har jobbat hela sitt liv i genomsnitt får 12 000 i pension per månad? Om man skulle slå ut denna pension på vad en människa gör åt blir det ganska lite.

Vi utgår ifrån att det finns en ensamstående pensionerad man som bor i lägenhet och får omkring 12 000 kr i månaden av staten. Då har den här personen utgifter såklart; mat kanske går upp mot ett par tusen i månaden, hyra, telefon och försäkringar, el och andra räkningar, kanske är det någon som fyller år eller en ny vinterjacka behöver köpas in och snart är pengarna slut. Är inte detta väldigt orättvist mot dem som faktiskt har arbetat och betalat skatt hela sitt arbetsliv? Dessa personer kanske inte alltid har råd med att köpa det de behöver, trots att det är dem vårt land har fått mest skatt från.

De personer som vi kallar pensionärer är de personer som i genomsnitt får minst pengar i dagsläget, men de är också dem som har byggt upp vårt samhälle så som det ser ut idag och betalat mest skatt till staten för att vi skall kunna bygga vägar och driva skolor med mera, närmare 3 miljoner kronor per person faktiskt.

För ett par tiotal år sedan så var det vanligt att man började jobba som väldigt ung, många kom in i arbetskretsen redan kring 16 års ålder och när dem sedan går i pension har dem jobbat i omkring 50 år, vilket blir ungefär 96 000 timmar. Borde inte dessa personer då få ut någonting nu tycker man kanske, eller skall man redan vid 15 års ålder behöva tänka på och planera för sin pension? För alla vet vi ju att någon gång är det vi som är dessa pensionärer.

Det måste ju finnas en lösning på detta problem och det finns det, ett förslag är att man skulle kunna sänka pensionärernas skatt som dem tro det eller ej fortfarande betalar in till staten varje månad, men detta skulle också kunna leda till konsekvenser, nämligen att kommunerna inte kan bygga de vägar, skolor eller rör/el anläggningar som behövs för ett fungerande samhälle.

Ett annat förslag är att man skulle kunna bilda ett bidrag som varje person får tillsammans med sin inkomst varje månad om man har jobbat i ett speciellt antal år, eller betalat in en speciell summa pengar skatt till staten. Ju längre man jobbat desto mer bidrag kan man få.

Ett sista förslag är att man skulle kunna fundera på om staten fördelar de pengar Sverige har rätt, kanske kan man minska ner på något ämne i statens budget som får mycket pengar och satsa mer på våra äldre, det är dem värda.

Renovera Lyckeskolan!

I tre år så har en del av Lyckeskolan varit avstängd på grund av mögel! Lite mindre än halva skolan är avstängd.
Kommunen har länge pratat om att renovera skolan, men det har inte blivit något pågrund av att dom inte
har pengar till det. Men ändå kan dom bygga om hela Kinna Centrum och köpa dit en staty som ingen
egentligen är så intresserad av.
Och vi som går på Lyckeskolan är ungefär 350 elever som måste trängas på det utrymme vi har kvar.
Eftersom att en del av skolan är avstägd så räcker inte alla klassrummen till. Så nu har vi två paveljonger med
tre klassrum i varje. Som vi b.la har musik, slöjd, bild, SO och svenska i. Så alla lektioner kan vi inte ha i
samma byggnad. Om det skulle bli renoverat på skolan, så skulle de underlätta för elever och lärare på skolan.
Med fler klassrum, mer plats att sprida ut sig på, inte ha lektioner i paverljonger istället för ”riktiga” klassrum.
Ha alla lektioner i samma byggnad.

Vi elever vill att skolan ska renoveras för att få en bättre arbetsmiljö.
Nu är det trångt och högljudt i skolan, ingen studiero när man behöver det.
Förr kunde man sitta och studera i korridorerna och i centralhallen för att alla eleverna var utspridda på hela
skolan. Nu är dom flesta eleverna i centralhallen och i korridorerna på rasterna.
Inget annat finns nnästan att göra på rasterna. Bortsett från att sitta med mobilerna, prata med varandra och kanske spela
fotboll på en liten gräsplätt.
Vi vill ha mer aktiviteter under rasterna. Som kanske några få gungor, ett musikrum med
några få gitarrer att spelar på, och högtalare i samma rum så att man kan lyssna på sin egen musik.

Om inte vi elever får bättre arbetsmiljö och studiero som vi behöver, så kommer vi kanske längre i skolan, gå iv på
gymnasiet för att plugga upp betygen. En längre tid i skolan och så kommer det kanske ta ännu längre tid innan vi kan
börja jobba.

Lös mögelproblemet på Lyckeskolan!

2012 upptäckte man att Lyckeskolan i Kinna var mögelskadad. Kafeterian och hela 15 klassrum stängdes. Klassrummen ersattes av provisoriska paviljonger. Nu, tre år senare har inget förändrats. 

På Lyckeskolan finns det mögel i korridoren som vetter mot Sahara och kafeterian, som ligger i källaren. Möglet kommer ursprungligen från att betongplattan som skolan står på suger upp vatten från gruslagret under.

Klassrummen har ersatts med paviljonger men klassrummen är färre än tidigare eftersom 15 klassrum endast ersatts med tio paviljonger. Nu när det finns färre lokaler än tidigare blir det länge dagar med fler hål för eleverna. Till exempel så får åttorna ha franska i den äldre hemkunskapssalen eftersom lokalerna inte räcker till. Det är ungefär som att du skulle behöva sitta och arbeta i köket eller fikarummet på din arbetsplats. Skulle du vilja göra det?

När korridoren och kafeterian stängdes så fick eleverna mindre utrymme att vara på och alla 360 elever trängs mindre yta under lunchrasten. Under lunchrasten är ljudnivån hög och man blir trött och seg i huvudet av alla ljud. När man blir trött och seg så får man svårare att koncentrera sig på lektionerna vilket leder till att man får ett sämre betyg. Innan så var det inte alls så för då hade man större yta att vara på och ljudnivån blev inte lika hög för att alla inte behövde vara på samma ställe. Och man blev inte lika trött och seg i huvudet vilket ledde till att man fick ett bättre betyg. Nu är när alla är på samma ställe så blir det svårare att hålla sams vilket leder till att det blir mer bråk.

Problemet med möglet borde lösas genom att riva skolan och bygga en helt ny. Det blir bäst så för att för då kan man ändra på allt som är dåligt till exempel kan man göra fler klassrum, så att man får ett tajtare schema med mindre håltimmar. Matsalen skulle behöva bli större för den tar emot 350 elever när den egentligen bara är byggd för 200 elever.

Man skulle också behöva ett uppehållsrum som innehåller fler saker att göra till exempel biljardbord och sällskapsspel. Just nu så finns det i princip inget att göra om man inte vill spela pingis, fotbollsspel eller kort. Man skulle även behöva ett speciellt rum där man kan sitta och läsa läxor. I rummet så skulle det alltid finnas en lärare som kunde hjälpa till, viket som skulle leda till att många lyckades höja sina betyg. Dessutom så har Lyckeskolans idrottshall fel proportioner och man skulle behöva en ny som stämmer med måtten. Man skulle kunna bygga en ny idrottshall på Sahara samtidigt som man bygger en ny skola. Eftersom Sahara är det första man ser när man kommer till Kinna så är det viktigt att det ser snyggt ut. Nu är det första man ser när man kommer hit en tråkig grusplan med en förfallen skola i bakgrunden.

Det är klart att det skulle kosta mycket att bygga en ny skola men i längden skulle man tjäna på det för en ny skola skulle innebära en bättre skolmiljö. Det skulle bli lugnare på rasterna, mer arbetsro i klassrummet och så vidare. Så på sikt så skulle eleverna höja sina betyg och kunna skaffa bättre jobb och drar på så sätt in mer pengar till kommunen vilket leder till att man tjänar pengar på att bygga en ny skola. Kommunen måste också göra ett val, att våga satsa på ungdomar, barn och skola.

av Stina Durling, elev på Lyckeskolan

Är frukten lösningen för Lyckeskolan?

Vi elever får ingen studiero! Det är högljutt, folk blir trötta, irriterade,
får inget gjort, de blir bråk, folk mår dåligt.
Ska de här få fortsätta eller finns det en lösning?

De senaste två åren har det bara blivit mer högljutt och stökigare på Lyckeskolan. Framförallt gnäller ungdomarna på att dom är hungriga, trötta eller inte har några pengar att gå och köpa något. Dom som faktiskt har pengar köper godis, läsk och kakor. Sådant onödigt som man bara håller sig mätt på för stunden.

Detta leder till att ungdomarna blir överviktiga och deras pengar tar slut. Därför borde Lyckeskolan ge ut gratis frukt.
Frukt innehåller vitaminer, mineraler och andra nyttigheter. Vissa frukter innehåller också fibrer som gör att magen har att stå i ett tag. Frukt minskar riskerna att få hjärt-kärl sjukdomar och vissa typer av Cancer. De olika färgerna på frukterna är skyddande ämnen som inte bara är fint att se på utan det är också bra för hälsan att äta färgglatt.

Då kanske ni tänker:
”Men bara för att det finns gratis frukt innebär ju inte det att eleverna kommer att sluta att gå och handla annat strunt”
Det är ju faktiskt så att dom som har pengar att gå och handla för har ett val dom kan göra. Antingen så går man och köper upp sina pengar på onödigt strunt, eller så tar man en frukt som bara är att gå och hämta, som är gratis och som man håller sig mätt på.

Sen finns det ju alltid folk som inte gillar frukt men då vet man i alla fall att skolan erbjuder något att stoppa i sig och då finns det ingenting att gnälla om.

Som det är nu säljs det frukt i luckan men det är ingen som vill lägga sina pengar på nyttigheter.
Istället köps vitt bröd med ost, skinka och ett litet salladsblad. Med ca 300 elever kräver dom här frallorna med pålägg mycket pengar som man istället kan lägga på fruktinköp. Man måste inte ta bort de helt men man måste inte sälja det varje dag. Man kan göra upp ett schema som säger vilka dagar som man säljer mackor och vilka dagar som det ges ut frukt.

År 2014 startade Erik Holm ett fruktuppror efter att hans egna son kom hem en dag och berättat att han gett bort sin frukt till en klasskompis som aldrig hade med sig en egen. I berättelsen som hamnat ute på sociala medier kallas pojken som aldrig hade med sig en frukt för Erik.
Erik var killen som alltid var sjuk när det var skolutflykter och som aldrig hade med sig en egen frukt till skolan. Det var inte för att mamman glömde att skicka med en utan för att dom inte hade råd. Erik blev retad för sin ekonomiska situation.
Vissa kanske tänker att ”en liten frukt är väl inte så mycket att betala för” men om man ska ha med sig det varje dag blir det faktiskt rätt så dyrt.
Genom att publicera den här berättelsen på Internet ville Erik Holm få fram att ingen varken fattig eller rik ska behöva betala för något i skolan. Det borde vara gratis.
Det kommer alltid att finnas en Erik i varje skola och därför borde frukt ges ut och vara avgiftsfri.

Då kanske ni har ytterligare en fråga:
”Men om frukten ges ut gratis kommer ju skolan gå back, det går väll inte”
De lätta svaret är att kommunen borde ta sitt ansvar, besöka skolan och sätta sig in i skolmiljön för att själva kunna se hur det är att vara en elev.
Det är först då som kommunen kommer inse att istället för att göra om Kinna-by eller bygga nya, dyra, onödiga trappor i sten från Kina, på något sätt försöka satsa på att höja skolbudgeten.

Nu när kommunen inte ens kan bygga om den avstängda delen av Lyckeskolan borde en sån här liten förändring vara självklar att införa för att göra det bästa av situationen.

Den här lösningen kommer att ge eleverna bättre studiero, bättre studieresultat vilket så småningom leder till att fler kommer att ha lättare att skaffa jobb. Om fler personer har jobb kommer det att ge kommunen mer pengar som tex: kan gå till ombyggnad av Lyckeskolan.

så..Antingen fortsätter vi att ha de som det är eller så gör vi en sån här liten förändring som kan göra stora skillnader. Kommunens val!

Skriven av Hanna Kristensson, elev på Lyckeskolan.