Filmanalys – Pay it forward

Filmen handlar om en pojke som heter Trevor som får en läxa från sin sociala studier lärare att gå ut och ändra på världen. Detta leder till att Trevor börjar något som heter ‘pay it forward’, som går ut på att hjälpa tre personer med problem som de inte kan lösa själva eller inte är medvetna om att dom har. 3 månader efter att Trevor började så råkar en reporter ut för detta och börjar en jakt på att hitta den som började allt.

Huvudpersonerna är Trevor, Arline och lärare Eugene Simmonet. De presenteras på olika sätt när vi ser dom vilket också ger oss mycket information om deras personligheter. Trevor är ofta själv så han tar hand om sig själv och kan därför se att världen inte är perfekt som många i hans ålder tror. Eugene presenteras som en skadad man men har kommit över det, vilket inte är sant. Arline presenteras som mamman som har problem men arbetar på ass lösa dom. Ingen av huvudpersonerna har några speciella egenskaper om du inte vill räkna in Trevors vilja som får honom att gå igenom med pay it forward. Som filmen går så ser vi hur Eugene öppnar upp för Arline och hur Arline börjar mera på sig själv.

Eftersom att filmen är en drama så finns det en konflikt och i den här filmen så är konflikten i att kunna ändra på dig själv för att hjälpa dig själv och de omkring dig.

Personligen så tycker jag att de har gjort ett bra jobb på filmens bild och ljus. Bilden bestod av medium långa scener där du inte behövde luta dig framåt och hålla ögonen öppna för att förstå vad som händer, men scenerna är inte långa nog förr dig att bli uttråkad. Ljudet var bra med tydligt pratande från skådespelarna. Men låtarna som gick i bakgrunden eller vid miljö ändringar var fantastiska för de gav mig känslan av ett lätt mysterium och barnslig tro på saker och ting vilket passar in perfekt till filmens berättelse. Tillsamans med get gula ljuset från sanden gav filmen en glad stämmning.

 

överallt så var filmen bra men jag tycker att skådespelaren för Arline var inte så bra, jag fick känslan av att karaktären Arline är en idiot av hur skådespelaren spelade henne.

Till slut så ger jag denna film en 3/5 stjärnor på grund av skådespelsval och lite tunn berättelse.

 

Pay It Forward

Filmen börjar spännande då den börjar med ett inbrott, som leder till en biljakt. Denna händelse händer fyra månader efter att Trevor började sjunde klass. Man förstår ganska snabbt att filmen kommer handla mycket om Trevor och hans liv. Att filmen är ett drama förstår man ordentligt först en bit in i filmen, men man kan ana det i inledningen då Mr. Simonet ställer filosofiska frågor. Eftersom i ett drama så handlar det mycket om känslor och tankar.
Första dagen i skolan ger Mr. Simonet, Trevors lärare, klassen en hemuppgift som betår av att de ska komma på en idé som kan rädda världen, och Trevor verkar redan ha fått en tanke på vad han vill göra.
Så på så sätt blir man lite intresserad av att se vidare men filmen känns nästan lite B. Då man kan se att den inte är välgjord. Det syns att dem inte har haft den bästa tekniken, men det kanske inte fanns bättre då filmen är gjord år 2000. Jag är inte en person som gillar att titta på film och när jag väl gör det så vill jag att den ska vara välgjord. Så därför lockar inte den här filmen mig speciellt mycket men det enda som gör att jag vill se vidare är själva hemuppgiften.

Jag tycker att filmen har flera huvudpersoner, men det viktigaste av dem är såklart Trevor. Då hela filmen handlar om honom och hans idé att göra världen bättre. Trevor McKinney är en 11 årig kille som är rätt instängd och blyg av sig. Han har svårt att skaffa vänner vilket kan bero på att han har svårt att släppa in personer i sitt liv. I klassen är han den som sköter sig men han sitter inte helt tyst. Utan han ställer frågor till Mr. Simonet, men han ställer endast vettiga frågor som har med ämnet de pratar om att göra. Han har även en trasslig uppväxt med din mamma som är alkoholist och sin pappa, som nu har flyttat, som slog henne när de bodde ihop.
Sen tycker jag även att Mr. Simonet, eller Eugene som han heter, och Arlene, Trevors mamma, tillhör huvudrollerna i denna film. För Trevor försöker fixa ihop Eugene och Arlene och de är med i nästan filmens alla viktiga händelser.
Eugene Simonet är då Trevors lärare i årskurs sju och han är ganska lik Trevor på många sätt. Han har svårt att släppa in människor i sitt liv då han har en inre konflikt med sig själv som gör att han inte kan lita på någon. Även Eugene har haft en trasslig uppväxt då hans mamma också var alkoholist och han styvpappa slog henne. När Eugene var 13 år fick han nog och rymde hemifrån. Han kom dock tillbaka när kan va 16 år och sa ifrån till hans styvpappa att sluta slå hans mamma. Då blev styvpappa så arg att han försökte elda upp Eugene. Han klarade sig men fick dock väldigt allvarliga brännskador i ansiktet och på bröstet.
Arlene McKinney, Trevors mamma, har ganska allvarliga problem med alkohol då hon använder det för att dämpa ångest. Hon har flera jobb för att få ekonomin att gå ihop, då hon är en ensamstående mamma. Jag tror hon har ärvt sina alkoholproblem av sin mamma som också är alkoholist. Som sagt så blev hon slagen av sin före detta man, Trevors pappa, men hon var stark nog att ta sig ur det förhållandet. Arlene är den av huvudpersonerna som förändras mest under filmens gång då hon i början är alkoholist och har ganska dålig självrespekt. Men in slutet av filmen har hon slutat dricka och det känns som om hon har fått mer respekt för sig själv.
Den jag tycker mest om av huvudpersonerna är Trevor då jag gillar hans idé om hur han ska rädda världen. Han har kloka resonemang trots att han bara är 11 år. Trevor tänker verkligen ett steg före alla andra och han vet precis vad han behöver göra. Han har en bra grundtanke trotts att det inte lyckas så bra när han försöker. Men hans idé ”Skicka vidare” sprids över hela världen och så på så sätt lyckas han.

Filmen är ett drama och det märks genom att det är mycket starka känslor och allvarliga händelser. Som jag nämnde innan så har Eugene en inre konflikt med sig själv. Trevor bråkar även en del med sin mamma Arlene då han tycker det är jobbigt att hon dricker så mycket. Hon blir arg på honom när han häller ut hennes sprit. Sedan så skapas en stark relation mellan Arlene och Eugene. Dem faller för varandra och blir ett par.

I den här filmen används många olika filmtekniker men framför allt översiktsbilder, närbilder och objektiv kamera.
Översiktsbilderna används mycket när Trevor till exempel cyklar till och från skolan och det är både från fågelperpektiv och i en form av helbilder. När kameran filmar från fågelperspektiv ser det nästan ut som dessa scener är filmade med hjälp av en drönare eller helikopter.
Närbilderna används oftast när det förs en konversation i filmen. För att man ska se och förstå känslor och ansiktsuttryck. Jag märkte även att dessa scener är filmade med ett kameraobjektiv som gör att allt bakom personen det är fokus på blir suddigt. Det gör verkligen att man fokuserar på personens ansiktsuttryck.
Objektiv kamera används till de flesta scenerna i filmen. Då skådespelarna inte pratar till kameran utan förbi den. Kameran blir som en publik som ser allting utifrån. Man ser de flesta händelserna som en publik och inte från de medverkades perspektiv.
Ljuset i filmen är ganska dovt då det är en film som har ett allvarligt budskap. Ljuset är ganska gått men det känns på något sätt varmt, nästan som om redigeraren har lagt ett slags filter på filmen. Det jobbas inte jättemycket med skuggor men lite för att få fram en allvarlig känsla.
Musiken i filmen används på sätt då den spelas när det inte är någon som pratar eller under en allvarlig situation. Men musiken används till exempel när man ser Trevor cykla till och från skolan. Jag tror att musiken används för att inte tråka ut tittaren. Vad jag hör så är det samma musik genom hela filmen och jag är osäker om den är specialkomponerad till just denna film, men det är mycket möjligt. Jag tror inte att musiken finna utgiven på på CD, men jag är inte helt säker.

Jag tycker inte filmen var jättebra och det kan nog bero mycket på att jag är en person som inte gillar att titta på film. Det jag dock tycker om väldigt mycket med filmen är dess budskap. Att man ska hjälpa människor med stora saker så de i sedan tur hjälper andra människor med stora saker. Sättet som själva filmen är gjord på känns dock lite B och det kanske är för att den är gjord år 2000 och filmtekniken inte var så utvecklad då. Dem hade inte dem bästa kamerorna eller jätteduktiga skådespelare. För mig så är en bra film väldigt välgjort och enligt mig så var inte denna det. Eftersom jag inte tittar på så mycket film kan jag tyvärr inte jämföra den med någon annan. Jag tycker dem har gjort filmen på ett sätt som gör att budskapen kommer fram ordentligt vilket är det viktigaste.

Så för att sammanfatta mig, så är det inte den bästa filmen jag har sett men den har ett väldigt bra budskap som kommer fram tydligt.

Pay It Forward

Filmen handlar om en 12-årig kille som heter Trevor, i skolan har dem fått i upppgift att komma på en ide som kan ändra världen för 3 personer. Trevor valde bl.a sin mamma som var en alkoholist,han ville göra något så att hon slutar dricka mer. och göra något så att hans mamma Arlene blir ihop med hans lärare eftersom att båda är ensamma. Trevors pappa bor inte med dem för att han gör illa Arlene, han är ingen bra person. Och till sist pojken som alltid får stryk av ett gäng killar, men han vågade inte riktigt. Men han fick sin mamma att sluta dricka tillslut och hans lärare blev ihop med hans mamma, Arlene. Trevor blev sedan intervjuad av en journalist som interviuade han om iden han hade kommit på ”Pay It Forward”. Efter interviun gick Trevor ut i skolgården och såg att pojken får stryk igen men den här gången så vågade han ge tillbaka så han cyklade med cykeln mot dom och slog till dom och ramlade från cykeln. En av killarna hade med sig en kniv som han hugger Trevor med i magen. Trevor klarade sig inte och dog . Filmen började med att det var någon som hade gjort något rån och det var massa poliser som försökte fånga den personen. Sedan backar dem filmen 4 månader innan rånet. Och då förstår man att det kommer visa vad som hände 4 månader innan rånet eller brottet. Ja jag tycker att man blir intresserad av att fortsätta att titta på filmen för att man vill veta vad som har hänt innan rånet eller brottet. Huvudpersonerna är Arlene, Arlenes mamma,Trevor, och hans lärare och de presenteras i efterhandling. Trevor är en väldigt smart,ordningsam pojke han gjorde alltid rent efter sin mamma, och han ville alltid att hans mamma skulle må bra. Arlene är väldigt stökig efter sig och hon kunde inte ta kontroll över sig utan att dricka alkohol. Och läraren är väldigt lugn och han gillar inte förändringar så han hade en rutin som han gjorde varje dag. Jag tycke om Trevor bäst på grund av hans egenskaper. Under filmens gång så förändrades huvudpersonerna Arlene och läraren . Arlene var ju en alkoholist och under filmens gång lyckades hon att sluta dricka alkohol och läraren som inte gillade förändringar och som hade sin rutin ändrades och blev ihop med en för första gången alltså Arlene. Den här filmen är en drama på grund av det som hände i inledningen och att det händer väldigt mycket . Den här filmen har ingen stor konflikt utan det var mest små konflikter t.ex konflikten Trevor hade med sin mamma som var alkoholist och lärarens inre konflikt.Filmen hade översiktsbilder och helbilder eftersom att man förstod i vilken miljö personerna befinner sig i och hur personerna ser ut. T.ex dem scenerna där Trevors andra lärare sov i deras källare för att hjälpa Trevor med att ändra tre personers värld i den scenen visas helbilder och scenen där Trevor blev knivhuggen där visas det vad det är för miljö , tyckte jag. Den här filmen hade väldigt mycket mörker,skuggor och blått ljus. och det var en väldigt lugn och lustig musik hela tiden i bakgrunden som var gjort för filmen alltså en filmmusik.
Reflektion:
Det jag tyckte var bra med filmen var budskapet de ville förmedla.Och det jag tyckte var dåligt var att Trevor dog, man kunde lösa det på något annat sätt t.ex att dem där killgänget fick något straff istället.Och om filmen byggde på en bok så skulle jag nog ändå gillat filmen bäst för där får du se hur huvudpersonerna ser ut och hur miljön är även om boken beskriver mer detaljerad.

Pay it forward

Jag tycker att man inte kommer direkt in i handlingen. Utan jag känner utan jag känner att jag förstod vad filmens handling en bit in i filmen. Men man ser sen när man har kollat en bit på filmen att det är en drama film men som sagt att förstår inte det direkt att det kommer vara en drama och sorglig film. Ja lite in i filmen så förstår man vad filmen kommer handla om och man inser ju sen in i filmen att det kommer vara mycket drama och mycket bråk och mycket sorgligt. Jag blir faktisk intresserad att kolla bara mer och mer på filmen för den blir bara mer och mer intressant och spännande och drama är alltid roligt och man vill som sagt bara kolla färdigt.

Huvud personerna var du Trevor, mamman och läraren. Det är ju då Trevor som är det lilla barnet och han går i skolan och han och hans lärare blir bra vänner och Trevor och mamman brukar bråka ofta och Trevors mamma är ju också missbrukare och då brukar Trevor lägga bort hons spritflaskor så att hon inte får tag i dom och då blir det mycket bråk i hemmet. Trevors mamma och Trevors lärare blir väldigt bra vänner dom går först på dejt och sen så blir dom bara bättre och bättre vänner.

Min favorit var Trevor för han var sig själv och han tog hand om sig själv mycket för mamman jobba mycket på nätter och kvällar så då fick Trevor vara hemma själv och klara sig själv som sagt. Trevor hade ju en kompis som gick i hans klass och det var ett gäng som ofta gick på hans kompis blev mobbad och slagen av gänget och då så försökte Trevor gå emellan bråket men det våga han inte men till slut så vågade han gå emellan bråket och då fick han en kniv i hjärtat av en i det mobbargänget och han dog till sist.

I filmen tycker inte jag att killar har mer rättiheter än vad kollar har dom är lika värda i filmen och dom kan göra samma saker utan att dom är dumma i huvudet och dom beter sig likadant men om vi ska gå ut från det perpektivet så är det ju Trevors mamma som tar hand om han och gör så att han försöker må bra men det går la inte i alla lägen och Trevors pappa bor ju inte hemma och han kommer hem till slut och då så beter sig Trevors pappa hotfullt och Trevor blir rädd för sin pappa och till sist så åker han ut ur huset och år inte bo i huset längre.

Den stora konfliken är ju att Trevors mamma och Trevors lärare kan inte bestämma sig om dom ska bli tillsammans och må bra men dom velar och bråkar lite grann men i slutet av filmen så blir dom tillsammans och mår bra och då velar dom inte längre. För mg är det mycket närbilder för dom visar mycket närbilder när dom ät ledsna och arga och so och så är det också mycket miljöbilder för t.e.x när dom sitter i bilen så ser man ut och aa det är mycket närbilder som sagt och mycket miljöbilder.

Jag tycker själv att filmen är väldigt bra och spännande och jag har också sett den innan men tyckte den var lika bra denna gången som första gången jag såg filmen. Den är spännande och rolig och som sagt jag gillar dramafilmer. Jag har tyvär ingen film att gemföra den men med men som jag kommer på men jag tycker också att skådespelarna är mycket bra och duktiga och gör sina roller otroligt bra och skulle nog kunna vara med i vilken drama film som helst för dom gör det otroligt bra. Filmen var som sagt en riktigt bra film och hade kunnat kolla på denna filmen 10 gånger till och tyckt det var lika bra som den var nu.

Skicka vidare

Skicka vidare

Denna film börjar med ett rån, jag trodde att filmen skulle handla om rån eller liknande trodde jag först så jag förstod ju inte helt rätt av filmens handling men efteråt så förstår jag absolut budskapet med början av filmen, för den börjar med ett rån och slutar med att en liten kille som heter Trevor som vill hjälpa alla människor och tillslut tar det till och med livet på honom. Jag blev absolut intresserad av att se mer av filmen för att kunna se vad som händer vidare.

Huvudpersonen i filmen är då Trevor som är 12 år, han är en väldigt snäll person som vill alla väl och bryr sig nästan bara om andra och skiter i sig själv alltså tar andra framför sig själv. Män och kvinnor har samma rätt som det är i dagens samhälle ungefär, det visas inte så mycket om det skulle varit nån så jätte stor skillnad mellan dom.

Jag tycker att det är en slaks dramafilm. Jag tycker det för Trevor försöker få hans mamma och lärare att finna varandra i känslornas väg på grund av att Trevors pappa är inte den bästa för han är alkolist och missbrukare och även om han skulle komma tillbaka så är Trevor rädd att han ska misshandla han mamma som då Trevors pappa har gjort tidigare och just därför Trevor vill att hans lärare ska ta denna plats för då kommer inte han pappa tillbaka hem, det startar då massa konflikter för att Trevors lärare har som lite blivit brännskadad av sin egen pappa och vågar inte riktigt visa sig för henne och inte helt redo. Så en dag så kommer då Trevors pappa tillbaka och mamman ger han en ny chans men på morgonen så är det exakt samma vissa som varit tidigare han bara gapar och skriker.

Tekniken i filmen som används till största del är bland annat.

Översiktsbilder: används t.ex. när journalisten åker i sin bil och då ser man en stor del av naturen i bakgrunden.

Närbilder: när någon t.ex. är ledsen eller visar känslor så zoomar man in på personens ansikte för att t.ex. se tårar.

Grodperspektiv: när Trevor försöker hjälpa en kille från att bli nerslagen så visas det i en långsam bild och dramatisk musik och när han blir huggen av en kniv i magen.

Jag tycker filmen var väldigt bra jag blir lätt uttråkad av att kolla på filmer där det inte händer nåt i, men i den här film så händer det alltid saker och gör att man vill se mer och mer, och även skådespelarna va väldigt duktiga och va väldigt bra på att visa känslor.

Pay It Forward

Tempot är högt när en journalist hoppar ut från sin bil får att få en glimt av ett inbrott som precis har skett. Istället blir hans bil överkörd av rånaren och alla poliser kör iväg. Plötsligt kommer det fram en gubbe i regnet och frågar om han vill ha hans Jaguar. Journalisten förstår så klart ingenting, och den mystiske gubben säger bara att han var tvungen att göra det här, sedan går han. Journalisten är väldigt nyfiken och letar upp gubben för att få reda på varför han egentligen gav bort sin bil. Det är då han börjar förstå att detta kommer bli ett av hans livs största äventyr och storys.

Som sagt är inledningen av filmen väldigt spännande och lite läskig nästan. Om jag inte hade sett den här någon gång innan skulle jag nog gissa på att det skulle vara en thriller, deckare eller en riktig rysare. Men efter en stund märker man att det mer är en dramafilm. Det tycker jag är ett väldigt smart knep att göra så som dom gjorde, att ha en extrem, spännande och händelserik inledning så att man bara är tvungen att fortsätta kolla.

Efter hand förstår man att det som hände journalisten den kvällen, när gubben kom fram och erbjöd sin bil var det Trevor som startade 4 månader tidigare. Han tyckte att världen bara var full av skit och elände. Och när han då fick ett skoluppdrag om att försöka förändra världen på något sätt kom han på “Pay It Forward”. Det gick ut på att han skulle göra en god gärning för tre olika personer, som dom inte kunde göra själva, sedan skulle dessa tre personer göra något för tre till, och så vidare. Det blev alltså sen som en stor dominoeffekt som spred sig väldigt fort.

Huvudpersonen i filmen är så klart Trevor som kom på hela ”Pay It Forward”-idén som filmen handlar om. Sedan är också Trevors mamma Arlene och hans lärare Mr. Simonet också viktiga karaktärer för handlingen. Alla dessa tre karaktärer har helt olika roller och egenskaper i filmen. Trevor är en blyg 11:åring som är trött på sitt liv. Hans mamma vill honom bara väl, men när hon blir stressad dricker hon sig full och därför får Trevor ta mycket ansvar hemma, eftersom att hans pappa har lämnat dom. Men min favoritkaraktär är ändå Trevors mamma Arlene, och det är nog bara för att hon förändras så mycket under filmens gång. Från att vara den mamma som egentligen bara vill ha pengar och inte bryr sig så mycket om sitt barn, till att träffa Mr. Simonet och helt ändra uppfattning om vad som är viktigt här i livet. Som när hon till exempel förstår hur mycket det här skoluppdraget betyder för Trevor. Hon ger till exempel sin mamma en andra chans och säger att hon förlåter henne och bjuder in hennes till Trevors födelsedagskalas.

Jag tycker filmen går under kategorin drama, även fast det inte riktigt är en sådan film som jag direkt skulle förknippa med drama, men det är den kategorin som är närmast. Dramat tycker jag förekommer mest under bråk och konflikter som när till exempel Trevor och hans mamma bråkar. När Trevor tog upp med Arlene att han inte gillade att hon drack och att han visste om alla hennes gömställen som hon hade för sina flaskor. Det tycker jag gjorde hela filmen mer intressant och man kände verkligen medlidande med Trevor. Eller när Mr. Simonet inte förstår hur Arlene kunde ta tillbaka Trevors pappa som har svikit henne så många gånger. För när dom bråkar vill man bara att dom ska bli sams igen, och det gör att man fortsätter kolla på filmen för att se om dom blir det eller inte.

Det här med filmteknik tycker jag är väldigt svårt att beskriva, för egentligen är det inget man lägger märke till jättetydligt, i alla fall inte jag. Men om det samtidigt inte skulle finnas någon musik och allt skulle vara filmat från samma håll och från samma avstånd skulle man tycka det var jättetråkigt. Med alla olika kameravinklar får man en känsla av att man är mer delaktig i filmen, man kommer närmare karaktärerna. Som när dom zoomade in på Mr. Simonets ansikte och hans brännskador. Då tyckte jag i alla fall väldigt synd om honom och det kändes bara som man fick lära känna honom bättre. Annars tycker jag att kameravinklarna var väldigt bra och genomtänkta. Man fick både se översiktsbilder över skolan men också hel och halvbilder på många av personerna.

Ljud spelar så klart också stor roll för att filmen ska bli enhetlig och kul att kolla på. Jag tycker dom har lyckats väldigt bra med att förhöja stämningen med hjälp av musik. När Trevor till exempel har dött och alla människor har samlats utanför hans hus för att lämna blommor. Då spelas en låt just om det som händer i filmen, bara för att göra budskapet ännu mer tydligt.

Helt ärligt älskar jag den här filmen, jag tycker den är så fin och har ett så otroligt viktigt budskap. Det lilla gör också skillnad, man behöver inte ge bort alla sina pengar för att göra skillnad. Och även om du inte ser förändringen direkt så lovar jag att den kommer, som i denna film. Trevor hade ingen aning om att hans ide hade spridit sig över stora delar av USA och blivit en stor nyhet. Det enda som jag kan klaga på är slutet, men det är bara för att jag inte gillar olyckliga slut. Jag vill gärna att det ska sluta lyckligt och att alla ska vara glada när filmen slutar.

Som sagt älskar jag filmer som har ett budskap, eller en liten tankeställare med i. Det tycker jag bara gör filmen mer intressant och rolig att kolla på. För mig blir det också så att jag kommer ihåg filmen mycket bättre om det har ett budskap eller en liten tankeställare, för då går jag oftast runt och tänker på det länge efter jag har sett filmen. Som till exempel när vi såg Hotel Rwanda på SO, då tänkte jag på hur det kunde vara så hemskt och hur folk bara kunde stå och titta på när folk dödades varje dag. Men sen så kommer jag på att vi nästan gör samma sak idag. Det gav mig en riktig tankeställare och gör nog också att jag kommer komma ihåg den filmen väldigt länge. Samma sak är det med Pay It Forward, att det finns väldigt mycket skit i världen men om alla hjälps åt och gör något litet för någon kan världen bli en bättre plats att leva  på.

 

Filmanalys-pay it forward

Pay it forward är en film som har två parallella handlingar som knyts ihop på slutet. Filmen handlar till största delen om elvaåriga Trevor som får i uppgift av sin lärare Mr. Simonet att på något sätt förändra världen. Hans idé är att han ska hjälpa tre personer med något som de inte klarar själva. De ska sedan göra samma sak för tre andra personer var. Sen ska det fortsätta så och världens ska bli en bättre plats.

Den andra handlingen som vävs in är om journalisten Chris, som i inledningen av filmen blir en del av Trevors idé. Filmen börjar med att men ser honom åka i sin bil på väg mot ett inbrott. Han kommer fram till huset där inbrottet pågår, hoppar ur bilen och börjar med att försöka intervjua poliserna. Plötsligt så blir det tyst i huset och sekunden senare kommer en bil utkörandes från husets garage. Den kör rakt ut på gatan och krockar in i Chris bil innan den fortsätter bort. Poliserna åker efter och lämnar Chris ensam kvar i spöregnet. Chris tittar chockat på sin bil och efter ett tag börjar en man som är ute och rastar sin hund prata med honom. Han säger till Chris att ta hans bil och slänger över nycklarna till Chris. Bilen är ingen vanlig Volvo eller Ford utan en dyr Jaguar. Mannen vill inte ha något tillbaks utan vill att han ska ge det vidare(pay it forward). Chris bestämmer sig för att söka upp personen som kom på ”pay it forward” för han tror att det kommer att bli en artikel som kommer att sälja bra.

Jag tycker att det är svårt att förstå vad filmen ska handla om eller vad det är för slags film efter att bara ha sett inledningen. När man sedan hoppar från att Chris har fått en ny bil till att Trevor börjar skolan igen gör att man inte förstår inledningen förens en bit in i filmen. Även fast man inte riktigt förstår handlingen så vill man fortsätta titta för man undrar varför Chris fick en Jaguar och vad ”pay it forward” innebär.

Det finns många huvudpersoner i filmen. Trevor, Trevors mamma Arlene, Trevors lärare Mr. Simonet och Chris. Den viktigaste huvudpersonen är Trevor för att det är han som kom på idén och filmen baseras på hans tanke. Trevor känns som en person som funderar mycket och är ganska finurlig och påhittig. Han var den i klassen som hade tänk ur den bästa idén för att förändra världen och han förstår mycket mer än vad andra tror han gör.

De två personer som förändras mest under filmens gång är Arlene och Mr. Simonet. Arlene förändras på det sättet att i början av filmen är hon en väldigt dålig mamma till Trevor. Hon har två jobb och när hon sen kommer hem så är det sent på kvällen när Trevor redan sover. Hon försöker att dämpa sin stress och ångest med alkohol som hon döljer för Trevor. Under filmens gång så utvecklas Arlene till att bli en mycket bättre mamma och hon slutar dricka alkohol och berättar sanningen för Trevor istället för att ljuga. Det är Trevor och Mr Simonet som hjälper Arlene att bättra sig.

Mr Simonet genomgår också en stor förändring under filmens gång. I början av filmen så är han väldigt strikt med sina vanor och vill inte bryta dem. Han vågar inte visa sig utan att ha på sig sin skjorta för att han inte ville att någon skulle döma honom eller fråga om hans brännskador. I slutet av filmen har han fått mycket bättre självförtroende och litar mycket mer på sig själv och måste inte ha lika strikta vanor längre.

Pay it forward tillhör kategorin drama. Det märker man för att det är mycket fokus på huvudpersonerna och handlingen går ganska långsamt framåt. Det är inga snabba klipp utan mer långa konversationer mellan huvudpersonerna. Det finns ingen stor konflikt i filmen utan istället många små. Till exempel är det konflikter mellan Arlene och hennes alkoholberoende, Trevor och hans pappa och mellan Trevor och Arlene. De flesta konflikterna löser sig under filmens gång. Bland annat så slutar Arlene dricka alkohol så hennes alkoholproblem försvinner och Trevor blir sams med Arlene. Det är vanligt med antagonister i dramafilmer men i denna film finns det ingen person som är motståndare till Trevor, huvudkaraktären. Det man skulle kunna se som en motståndare är att idén i fungerar och att det inte sker någon kedjereaktion som Trevor tänkt.

Halvbilder är den filmteknik som används mest eftersom det är mycket dialog i filmen. Närbilder används också ofta eftersom man ofta får se hur personer reagerar på saker som sägs. Det är till exempel ofta närbilder på Mr. Simonet eftersom han reagerar på saker Arlene säger till honom när de bråkar. Det är också mycket närbilder på Trevor när han blir ledsen eller besviken på något. Bland annat när han upptäcker att hans mamma har druckit så vill man visa hur besviken och ledsen han blir på henne genom att zooma in på hans ansikte. Något jag tänkte på var att det i början av filmen var mycket översiktsbilder. Det har man för att visa miljön som personen befinner sig i så att det blir lättare att först och kanske känna igen sig i miljön. När Trevor cyklade hem från skolan efter första dagen så visade man med översiktsbilder hur han tog sig hem.

Ljudet och ljuset i filmen var inte så speciellt och spännande. Det var bakgrundsmusik under stora delar av filmen men det var inget jag tänkte på så mycket. Musiken var ganska snäll och fanns bara i bakgrunden som stämningshöjare. Ljuset var inte så speciellt heller. Jag upplevde att ljuset var som det är under en vanlig solig dag. Det som urskilde sig var scenerna i garaget för det var lite mörkare ljus i garaget. Det gav en uppfattning om att det var ganska unket, stökig och mörkt i garaget. Annars var det ingen speciellt som hände med ljuset som jag tänkte på.

Jag tycker att filmen var bra och att den hade ett fint budskap. Tanken om att man ska hjälpa andra tycker jag är väldigt fin. Om alla skulle göra mer saker för andra och inte tänka för mycket på sig själva så tror jag att världen skulle bli en mycket bättre plats. Eftersom att filmen har ett bra budskap och man fick se hur ”pay it forward” spred sig så ville man hela tiden fortsätta att titta. Det berodde på att ”pay it forward” hade en del motgångar under filmens gång och man blev nervös för att det inte skulle fungera och att Trevor skulle behöva ge upp sin idé.

Pay it forward-filmanalys

Filmen handlar om en 12-årig kille som heter Trevor som en dag fick en ny lärare på skolan. Läraren, Mr Simonett, gav eleverna en uppgift, att göra något stort för världen. Trevor tänkte stort på uppgiften och hans idé var att hjälpa tre personer och sedan ska de tre personerna hjälpa tre andra och det ska fortsätta som en dominoeffekt.  I början av filmen så var det två parallella handlingar, en historia om Trevor och en annan historia om en journalist som utspelar sig i framtiden. Journalisten har mött på Trevors ide som kallas Pay it forward då den har spridit sig i framtiden och han vill då veta vem som började med uppgiften. De två parallella historierna binds samman vid mitten.

Filmen börjar med att journalisten hamnar mitt i ett brott där hans bil blir påkörd och förstörd. Alla polisbilar försvinner därifrån efter brottslingen och kvar står journalisten i mörkret och regnet utan fordon. Men då kom en man med sin hund och hjälpte honom genom att ge journalisten sin bil och sen  gick han därifrån. Journalisten fattade inte varför och ropade efter mannen. Mannen ropade att han skulle Pay it forward, skicka vidare. Efter det ville journalisten få reda på vad det menades med det. Om man inte vet något om vad filmen handlar om så fattar man inte vad det är för film eller vad den ska handla om, det gjorde inte jag första gången jag såg filmen. Första gången jag såg den så fattade jag inte hur de två parallella handlingar hängde ihop förens i mitten av filmen när de mötte varandra. När jag kollade på inledningen så blev jag intresserad, jag ville kolla vidare för att se vad som skulle hända. Jag ville veta varför mannen gav bort en ny bil till en främling. Inledningen är inte berättande, man fattar handlingen under filmens gång. Först kan man tro att det är en actionfilm pga brottet som var i början.

Huvudpersonerna är Trevor, Trevors mamma Arlene och läraren Eugene Simonette. Trevors mamma är i början av filmen en alkoholist som inte brydde sig så mycket om Trevor. Hon och Trevor bor ensamma då hennes man lämnade dem. Man märker att Arlene och Eugene är huvudpersoner då dom har en egen liten kärlekshistoria med varandra. Arlene förändras under filmens gång genom att hon slutade dricka och brydde sig mer om Trevor. Arlene var svag i början som inte klarade att ta hand om problem som uppstod, så fort det blev problem så drack hon alkohol för att glömma. När Trevors riktiga pappa kom hem så vågade hon inte inse att det inte var bra för henne. Hon ville ge honom en andra chans och ta tillbaka honom, även fast han har slagit och hotat henne. När han sedan hotade Trevor och när Eugene hade berättat hur Trevor kände för hans pappa så sade hon till honom att försvinna och det gjorde han. Under filmen så blir Arlene även mer bestämd och självsäker. Eugene har ett problem, att han inte litar på människor efter att hans pappa försökte mörda honom. Han hade svårt att komma nära Arlene i början men senare öppnade han sig och litade på henne. Jag tycker bäst om Trevor, han är ung men han säger hela tiden vad han tycker och går in för att hjälpa andra. Även fast det gick dåligt för honom i början av Pay it forward så gav han inte upp. En biroll i filmen var journalisten, hans roll i filmen var att man fattade att Trevors uppgift gick framåt. Han var ”huvudperson” för den parallella berättelsen.

En könsroll som jag märkte av var att dom gjorde en kvinna svag som behövde hjälp och en man kom och hjälpte henne. Arlene var den svaga, som inte tog hand om sin son, han fick klara sig mycket själv. När hon träffade Eugene så räddade han henne, han gjorde så hennes problem försvann och hon tog hand om Trevor mer samt slutade dricka.

Filmens handling tyder på att detta är ett drama. Det märker man genom att det är många relationer. En relation är mellan Trevor och Arlene som var dålig i början men blev bra senare. Trevor hällde ut Arlenes alkohol i början och han fick klara sig mycket själv, men senare så slutade hon dricka och Trevor litade på att hon slutat på heltid. Då gick allt uppåt för dom istället. Det bildas även en kärleksrelation mellan Arlene och Eugene. Först var det Trevor som försökte få ihop dom två men senare fick dom känslor för varandra. I mitten av deras kärlekshistoria så blir det ett problem, att Arlene kanske ska ta tillbaka Trevors pappa, men det löste sig. Eugene hade även svårt att ta in henne i sitt liv i början. Man märker att det är ett drama genom att det är långa klipp med mycket konversationer, om man missar någon del i filmen så kan man fortfarande hänga med i handlingen.

Jag lade märke till att det användes nästan alla kameravinklar i flera olika sammanhang. Det användes mycket översiktsbilder för att man ska förstå miljön och sammanhang, tex när Trevor cyklade hem i början av filmen. Då skulle man se området han bodde i, att det inte var rikt och att det var många hemlösa runt omkring. När dom visade starka känslor så filmade dom oftast med närbilder så man ser en persons ansiktsuttryck och får mer känsla. Personer filmades med helbilder så man skulle få en uppfattning om hur personen ser ut, tex när Eugene visade sig första gången så filmade dom på hela hans kropp så man såg hans kostym och sedan på hans brännmärken i ansiktet. Ljuset var oftast ganska gult, vid jobbiga scener så var det ibland blått ljust som visade att det var lite otrevligt och tråkigt. Jag tänkte på att det var mörkare ljus när Trevors pappa var hemma, då kändes allt mer dystert och otäckt.

Ljud kom ofta in i flera scener, ibland för att ge mer känsla men ibland bara för att det skulle bli roligare för tittaren så det inte skulle vara tyst, ex när Trevor cyklade. Som när det var kyss scener mellan Arlene och Eugene så var det romantisk instrumental musik. Det som gav mest känsla var låten i slutet när Trevor dog och människor samlades runt hans hus, texten var ”Calling all angels”, då blev det känslosamt.

En produktplacering jag tänkte på var Pepsi, det fanns en Pepsiflaska på frukostbordet och en maskin med Pepsis logga på i lärarrummet. Det var även bussar från samma bussföretag.

Jag tycker att filmens budskap var bra, även fast det inte blir som man tänker sig så kan det bli bra ändå. Ett till budskap är att det inte spelar någon roll vem man är eller hur ung man är, man kan ändå förändra världen på något sätt. Ett annat budskap är att om man går utanför sin trygghetszon så kan det hjälpa någon annan och man kan må bättre av det. När Arlene gjorde det hon inte brukar göra och sade till Trevors pappa och när hon slutade dricka så hjälpte hon sig själv och relationen mellan Trevor och Eugene. Det sämsta var att Trevor inte fick reda på hur stor hans idé blev.

Pay it forward

Filmen handlar om en ung kille vid namn Trevor som bodde med sin alkoholiserade mamma. Trevor kände att allt var skit, men när hans nya magister Mr Simonett gav honom en skoluppgift förändrades allt. Uppgiften var att göra någonting som förändrar världen, Trevor gick helhjärtat in och spenderade stora delar av sin fritid för att lösa uppgiften. Den då 11 åriga pojken kom på idén Pay it forward som gick ut på att han skulle hjälpa 3 personer, dessa skulle i sin tur hjälpa ytterligare 3 personer vardera med någonting stort. I filmen får man sedan följa Trevors resa i att föröka förändra tre människors liv.

Introt i filmen är ganska speciellt eftersom man inte kan se eller förstå vilken slags film det är i början. Pågrund av att det först är ett polis drama och senare en mystisk man som jag inte riktigt förstår om han vill gott eller ont. Om manen hade velat gott skulle filmen tagit en mer dramatisk vändning eftersom det hade öppnar upp till mer känslor. Men om det hade varit tvärt om och manen hade velat något ont skulle filmen troligtvis blivit en action variant. Jag tycker dock personligen att det är ovissheten som gör att man vill titta vidare, det gör att jag blir nyfiken och intresserad av vad som kommer hända härnäst. Varför man inte förstår så mycket i början känns dock väldigt genomtänkt då filmen är icke-linjär och allt knyts samman mot slutet.

Trevor är huvud personen i filmen, detta är väldigt tydligt eftersom allt kretsar kring honom även om det kanske inte är så självklart från första början på grund av att filmen är icke-linjär. Även majoriteten av klippen är på Trevor vilket förstärker känslan av att han är huvudkaraktären. Det finns också många starka biroller i filmen tex Trevors mamma Arlene, hans magister och journalisten. Dessa personer är väldigt viktiga för filmens handling då tex journalisten är den som knyter samman berättelsen mot slutet, medans tex mamman och magistern är två av dom som Trevor väljer att hjälpa i sit arbete mot en bättre värld. Det är även mamman och Trevors Pappa som är en del i Trevors depression och är en av anledningarna till varför ”allting bara är skit.” Enligt Trevor. Men min syn på mamman förändrades med tiden av filmen. Då jag först såg henne som en osäker fyllis som hade problem med sitt tidigare förhållande. Det visar sig dock senare att hon var undergiven i hennes föra förhållande med Trevors pappa och blev ett antal gånger slagen och misshandlad av honom. Senare i filmen tar hon sig bort från problemen och träffar istället med hjälp av Trevor hans magister Mr Simonett. I det förhållandet blir hon en betydligt bättre människa och könsrollerna i det nya förhållandet är mycket mer sunda och hälsosamma enligt mig, då det inte är rätt att hon ska bli misshandlad av sin förra pojkvän trots att hon själv valde att ta tillbaka honom. Detta skapar väldigt stora kontraster mellan vad som är rätt och fel i ett förhållande vilket jag tror kan hjälper många (framförallt) kvinnor i samma situation.

Alla dessa starka relationer som Trevor och dom andra i filmen har visa på att det är en film i kategorin drama. Även dom personliga utvecklingarna hos tex mamman Arlene tyder på att det är en drama film. En till biroll som gör en personlig utveckling är under filmen är Mr Simonett. Han är först extremt osäker pågrund av sina traumatiska upplevelser och brännskador. Detta leder till att han backar i förhållandet med Arlene och eftersom även hon är Traumatiserad av sitt föra förhållandet skapar det en stor konflikt mellan dom. Även Trevor påverkas av konflikten då allting bara blir skit igen och han tappar hoppet om sin idé Pay it forward.

Dock ser jag inte att det finns någon riktig antagonist i denna konflikten eftersom Mr Simonett inte kan hjälpa sina problem och då borde istället Arlene funnits där för honom men eftersom också hon är svårt Traumatiserad och rädd för att bli sårad igen vågade hon inte riktigt hjälpa honom och detta lede till att båda blev syndabocken i konflikten. Kanske ville inte regissören han någon antagonist pågrund av att det är en konflikt mellan två stora biroller.

Filmen var helt okej eftersom man lätt kunde leva sig in i filmen och förstå hur karaktärerna kände detta mycket tack vare dem varierade vinklarna som gjorde att man fick en bättre känsla över hur miljön och karaktärernas personliga upplevelser var. Tex när dem använde fågelperspektiv på Trevor för att förtydliga känslan av att miljön var nergången, att han var ensam och liten där han cyklade. Det finns också med en hel del närbilder på Trevor och andra för att förtydliga hur dom mår, ett exempel är när Trevor sitter på sit rum ensam och funderar på att rymma hemifrån då förtydligar filmteamet hans ledsna och nedgångna känsla genom att använda en närbild på honom. Ytterligare två exempel på perspektiv är när två personer diskuterar då använder sig filteamet främst av objektiv- och subjektiv-kamera, detta gör dem för att förstärka vem det är som pratar och hur den ena personen upplever den andra personens svar eller fråga tex. Detta används bland annat när Arlene ska förlåta sin mamma och man får se hur hennes mamma reagera ifrån Arlenes ögon. Detta förstärker verkligen mammans kärlek och ånger, vilket leder till att man kan leva sig in betydligt mycket bättre i filmen.

Även ljudet förstärker känslorna i filmen ett exempel är i sluter när Trevor dött och människor samlades utanför deras hus för att stötta han föräldrar och hedra Trevor, denna sen förstärkte dom sedan med låttexten.

calling all angels, walk me through this one, don´t leave me alone.” sångerskans dystra röst och melodins tempo gör verkligen att man sugs med i sorgen och filmens budskap förstärks.

Något som är lite negativa med filmen som även gör att den sjunker lite i betyg är det otroligt dystra och lite mörka ljuset i filmen det gör att min rastlösa själ tappar lite intresse efter ett tag och jag tappar fokuset. Dock förstärker mörkret och skuggorna budskapet och känslan av filmen då regissören först lyckas förtydliga Trevors syn på välden där allt bara är skit och sedan lyckats få mer fokus på budskapet med hjälp av skuggorna och det är positivt eftersom budskapet är det vackraste och bästa med hela filmen enligt mig. Så totalt får filmen 3 starka stjärnor av 5, detta eftersom att budskapet är extremt bra men man tröttnar efter ett tag då jag upplever att handlingen är seg stundtals och bilden är väldigt dyster/mörk.

Slutsummeringen bli att det är en hyfsat bara film som man absolut borde ta sig tid att se pågrund av det vackra budskapet, Pay it forward. Dock är det en film jag hade undvikit att se två gånger pågrund av den lite sega och dystra handlingen.

Filmanalys: Pay it forward

Filmen handlar om Trevor, en liten kille på 11 år som precis börjat högstadiet. Där får han i uppgift av sin lärare i samhällskunskap att förändra något han inte tycker om med världen. Till skillnad från sina klasskamrater kommer Trevor upp med en bra storslagen idé som faktiskt skulle kunna göra skillnad. Pay it forward – skicka vidare. Idén går ut på att Trevor gör tre stora tjänster för tre personer, som sedan ska göra tre stora tjänster för tre nya personer var. Dessa gör också tre tjänster var, och så vidare. Genom filmen får man följa Trevor i genomförandet av hans idé och hur rörelsen når en journalist i en annan stad.

Filmen är uppbyggd av två parallella handlingar som smälter samman i slutet av filmen. I den ena får man lära känna Trevor och se hur han kommer på och genomför sin idé. I den andra får man se hur den unga journalisten vid namn Chris stöter på rörelsen och genom filmens gång spårar den tillbaka till Trevor.

Filmen inleds med att man får se hur Eugine Simonette noggrant stryker sin tvätt. Sedan ser man hur Chris stöter på rörelsen när han besöker en brottsplats för att få en bra story till tidningen och då får sin bil totalkvaddad av brottslingen när denne flyr platsen. Polisen på plats följer efter och Chris står ensam kvar. Just då promenerar en man förbi med sin hund. Mannen stannar och frågar om Chris har problem. Han erbjuder Chris sin splitternya jaguar som står parkerad några meter bort. Chris förstår inte alls och kräver att få veta varför. Mannen tar Chris visitkort och säger att han ska höra av sig sedan går mannen utan att förklara mer än att det bara var generositet två främlingar emellan.

Inledningen ger inte så stor förståelse för vad filmen kommer handla om, mer än att journalisten kommer vara med och att det kommer ha något att göra med generositet. I övrigt ger den mest frågor. Den hänger ihop med resten av filmen och är viktig för att man ska förstå och hänga med i hoppen mellan handlingarna. Dessutom skapar den intresse då man känner ett behov av att förstå och få svar på frågorna som uppstår i inledningen.

I fokus för handlingen står Trevor, killen som kom med idén. Andra huvudpersoner är journalisten Chris, Trevors mamma Arlene och Trevors lärare Eugine Simonette. Chris träffar man som sagt i inledningen första gången och allteftersom får man veta mer om honom. Han verkar rätt jobbig och saknar medkänsla och förståelse för andra människor. Mr Simonette får man träffa när Trevor börjar skolan. Han verkar som en sträng men omtyckt lärare. Han är strikt och noggrann och med tiden får man veta att han är beroende av sin strikta vardag och varför. Man får också följa hur han vågar gå ifrån den mer och mer. Arlene får man lära känna ganska snabbt. Man får veta att hon har två rätt dåliga jobb, att hon är stressad hela tiden och har dåligt samvete över att hon är en dålig mamma. Detta drar henne till alkohol, vilket inte gör hennes samvete bättre. I princip det första man får veta om Trevor är att han tycker väldigt illa om sin mammas alkoholvanor, men ändå älskar henne väldigt mycket. Han är liten till växten men har ett stort hjärta. Han bryr sig om andra och vill gärna hjälpa. Han tror på att han kan förändra, i alla fall lite.

Filmen är ett drama. Det är fokus på vad karaktären säger. Man måste hänga med i replikerna för att förstå vad filmen handlar om. Det Trevor kämpar mot genom filmen är i stort sett människans rädsla och lathet. Det som hindrar oss från att hjälpa andra och vara generösa. Vår rädsla för förändring och vår ovilja att släpa oss ut för att hjälpa någon annan än oss själva. Särskilt när vi själva kan dras ner i skiten av det.

Då det är fokus på replikerna i filmen är halvbild den mest använda filmtekniken. Sen används mycket översiktsbilder för att visa omgivningen när det behövs. Dessa är ibland i fågelperspektiv men annars används oftast normalperspektiv. Genom hela filmen är det objektivkamera som används.

Ljus mörker och färger används för att förstärka repliker och de känslor karaktärerna i filmen har. Det är mörkt eller regnar när det är sorgligt eller hemskt som när Eugine berättar sin historia och i slutet när alla kommer för att visa sin sorg och sitt stöd för Arlene. Det är ljust och färgglatt när det är glatt och lyckligt i filmen som när Trevor fyller 12 och hans mormor är med på hans kalas.

Ljudet används också för att förstärka känslorna hos karaktärerna men mest för att skapa rätt stämning och tala om när det är spännande och läskigt. Den skapar en förväntan av att det ska hända något. Ljudet gör att man stressar upp sig redan innan och att det som händer förstärks betydligt. I den här filmen används ljudet också för att göra det ytterst sorgliga slutet ännu sorgligare.

Jag tycker att den här filmen är jättebra även om jag sett den rätt många gånger. Den är jättesnyggt gjord och har ett väldigt bra budskap, skådespelarna är superbra och regissören har gjort ett imponerande arbete. Trots det tycker jag inte så mycket om att se den, mest för att slutet är så hemskt. Jag tycker bättre om filmer som slutar bra så att man är på gott humör när filmen är över. Men om jag blev tillfrågad skulle jag ändå ge den här filmen ett bra betyg.